- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
173

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framställt Armfelts förslag. Konungen syntes öfverraskad, »lade
fingret på munnen och sade: Nämn ingenting för någon annan än
mig, men sätt edra tankar på papperet». Hertigen lydde
befallningen, uppsatte ett förslag och underställde det Armfelts
bepröfvande, innan det öfverlemnades till konungen. [1] I ett nytt
bref (8/1) med lifliga tacksägelser framställde Armfelt ytterligare
förslag med afseende på detaljernas utarbetande och sin egen
resa till England. Han borde vistas där såsom enskild resande,
men personliga förbindelser med hertigarna af Cambridge och
York kunde bereda honom inflytande. Han inskärpte ytterligare
behofvet af förslagets hemlighållande och bad, att han ej måtte
blifva nämnd som dess upphofsman hos monarken, »si son
avérsion pour ma vieille figure est décidée»; konungen behöfde ej
befara, att han skulle vägra gå i elden, om avantgardets ledning
anförtroddes honom. »Det är Sveriges välfärd som är
hufvudsaken, det är tronen och dynastien som måste upprätthållas, det
är Finland som måste återtagas.» [2]

Men förslaget ledde ej till någon vidare åtgärd. Hertigen
öfverlemnade sin uppsats till konungen; efter ett par dagar
förklarade denne, att han läst den och funnit den vara till sin
belåtenhet; men sedan yttrade han intet ord därom. »Jag har
försökt att vidröra ämnet, skrifver hertigen sedermera, men han har
undvikit det; och efter allt hvad jag kan se, tror jag att
ingenting blir af, ty vi lefva i en fullständig overksamhet.» [3]
Planen var dristig och äfventyrlig, värdig Gustaf III:s vän och
själsfrände. Man kan på goda skäl betvifla dess utförbarhet:
äfven om öfverrumplingen mot Petersburg lyckats, skulle kriget
ej därmed varit till ända. Man kan anse detta förslag såsom ett
alster af en uppjagad inbillning, och man kan le åt den
förhoppningsfullhet, som föranledde dess upphofsman att äfven här nyttja
sin älsklingsfras, att »sätta sitt hufvud i pant» för att det skulle
lyckas. Men man kan ej tvifla på det varma fosterländska sinne,
hvarur detta förslag leder sitt ursprung, och som i den
hithörande brefväxlingen funnit vackra uttryck.

*




[1] Hertigen skref: «Si la chose réussit, le roi saura son auteur. C’est
lui, qui en doit avoir la gloire, et non celui qui n’est que le copiste. Je
serais assez recompensé, si je puis procurer au roi un serviteur qu’il a eloigné,
et qui oublie les torts qu’on lui a faits.«
[2] Armfelts bref är i öfvers. tryckt i Schinkel, Bihang, II: 88 o. f. I
konceptet, befintligt bland Armfelts papper, nämnes major Skjöldebrand såsom
den unge officer, som skulle utarbeta fälttågsplanens detaljer.
[3] Hertig Karl t. Armfelt 13/2 1809.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free