- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
174

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sveriges räddning bereddes ej genom dristiga krigsföretag
mot landets fiender, utan genom den tronhvälfning, hvars
nödvändighet allt mera framträdde. Planerna härtill mognade under
vintern 1808—09, medan Armfelt lefde i sin tillbakadragenhet
på Nynäs. Han var medveten om dem, han insåg revolutionens
nödvändighet; men hans afskildhet och säkerligen äfven hans
naturliga motvilja hindrade honom att deltaga i dess utförande.
Samtidens berättelser hafva bevarat ett och annat rörande de
omständigheter, som dock i någon mån gjorde Armfelt till en af
»1809 års män». [1]

Kändt är, att det var inom de svenska trupperna på Åland
som detroniseringsplanerna under hösten 1808 togo närmare form.
Den direkta anledningen var gardesregementenas förbittring
öfver den skymfliga behandling, som konungen genom order den
12, 15 och 16 Oktober lät dem undergå, såsom straff för
förmenta förseelser under reträtten från Viais till Helsinge den 23
September 1808. De yngre gardesofficerarnas raseri kände inga
gränser; hämndplaner smiddes t. o. m. mot konungens lif; en
soldat var redan lejd för att mörda konungen på Åland, enligt
hvad en af de mest öfverspända af dessa unga officerare, friherre
Henning Wrangel berättar i sin dagbok. [2] Samma källa
berättar äfven, att Armfelt varit nämnd bland de missnöjda officerarna
på Åland såsom en lämplig och villig ledare af det
revolutionsföretag, som under denna tid oaflåtligt var föremål för
öfverläggning. Ett bref från löjtnanten frih. Jakob Cederström,
som då vistades i Stockholm, invalid efter fälttåget i Norge,
hvilket han gjort under Armfelts befäl, hade ingifvit dessa
förhoppningar; men för att få visshet i saken beslöts, att Henning
Wrangel å de missnöjdas vägnar skulle personligen öfverlägga
med Armfelt. [3] Han begaf sig i December öfver Ålands haf
till Stockholm och därifrån till Nynäs, samt tillbragte hos
Armfelt juldagarna. Öfverläggningens resultat blef, enligt Wrangels
berättelse, att Armfelt vägrade att själf begifva sig till Åland
och rådde till uppskof af åländska fördelningens påtänkta marsch


[1] Hans egna papper lemna därom endast sparsamma underrättelser.
Öfverhufvud hafva Armfelts papper från hans sista år i Sverige tydligen
undergått en gallring.
[2] Se Schinkel, Bihang, II: 62. Jfr Schinkels Minnen, IV: 379, där
händelsen berättas i en romantiserad form, som är karakteristisk för
framställningssättet i de första delarna af detta verk.
[3] Äfven han hade tjenat under Armfelts befäl i Norge och tillhört
hans stab. Hans bref från denna tid visa en varm, nästan svärmande
tillgifvenhet för Armfelt och utgöra bidrag till den öfverspände ynglingens
karakteristik. Någon revolutionsplan är dock icke på tal i dessa bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free