- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
175

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot Stockholm; stillestånd borde man söka vinna genom
underhandling med Frankrike. Man borde söka att bemäktiga sig
konungens person; men tanken att blottställa hans lif kom
»generalen att rysa», säger Wrangel.

Sedan Wrangel återvändt till Stockholm blef under
Januari månad 1809 sättet för konungens arrestering
öfverläggningsämnet i den krets af missnöjda officerare, hvars medelpunkt
var Jakob Cederström. Generalmajor Adlercreutz, nyss anländ
till Stockholm, han som slutligen verkställde saken, när den blef
oundviklig, iakttog till en början en varsam hållning och syntes
ej vara att påräkna. I stället var öfverste Skjöldebrand, som i
början af Februari rest från Gefle tiil Stockholm, så mycket mera
benägen att göra gemensam sak med de unga officerarna.
Under en sammankomst på Beckers värdshus den 5 Februari 1809
framställde han sin bekanta plan att tre dagar därefter gripa
konungen på öppen gata vid Norrtull under resan till Haga samt
föra honom till Vaxholm. I den öfverläggning, som därpå följde,
yrkade Hans Järta, berättar en af deltagarna, major
Björnstjerna, att ett af armén kändt namn skulle ställas i spetsen för
företaget; och då Adlercreutz ej vore att påräkna, föreslogs
Armfelt: »strängt konungslig och ej väl sedd af hertigen(?), blefve
denne en borgen så väl för våra afsigters renhet som för sakens
nödvändighet». Förslaget godkändes, oaktadt Skjöldebrands
häftiga motstånd. [1]

Armfelts rol revolutionsdagen skulle enligt denna plan blifva
att, sedan konungen af de sammansvurna blifvit gripen och
afsättningen proklamerad, öfvertaga ledningen af borgerskapet och
garnisonen; han borde sedan blifva öfverståthållare i Stockholm.
För att härom underrätta Armfelt och försäkra sig om hans
bifall, afsändes följande dagen till Nynäs K. H. Anckarsvärd,
Armfelts förre adjutant och tillgifne vän sedan norska fälttåget.
Där öfverenskoms, att Armfelt den 8 Februari, samma dag som
företaget skulle utföras, tidigt på morgonen ensam skulle begifva


[1] Enligt Björnstjernas berättelse (Anteckn., II: 211 o. f.) skall
Skjöldebrand då hafva förklarat Armfelt vara en ränksmidare och till hälften ryss,
till hvilken ingen kunde sätta förtroende. Adlersparre i sina «Erinringar vid
B:s Anteckningar« antyder, att detta utfall haft helt andra grunder än olikhet
i politiska åsigter, och att dessa grunder varit Björnstjerna välbekanta. Hvad
härmed åsyftas, är obekant. Skjöldebrands namn förekommer knappast bland
Armfelts papper från denna tid, och ännu hade de sannolikt endast haft
ringa, om ens någon beröring med hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free