- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
177

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sätta vestra armén i marsch. [1] Det lider intet tvifvel, att
Armfelt fick del af denna plan, och att han sedan med spänning
afvaktade händelsernas utveckling.

Från Stockholms militärkretsar hördes under nära en
månad intet, som antydde att revolutionen stod för dörren.
»Kotteriet hos Cederström var upplöst.» »I Stockholm ätes mycket,
skrifver Armfelt bittert under dessa dagar, kalasas mycket,
pratas mest; och Sveriges öde är bland de där lyckligen
digererande icke mera vigtigt, än om en rostbiff skulle olyckligtvis
råka att bli för mycket stekt.» Och hertig Karl skref en månad
före den 13 Mars till Armfelt: »Om några hemliga planer
smidas, då är jag därom fullkomligt okunnig; men jag tviflar, att
det är fallet. Då skulle förberedelser vara nödvändiga, och
sådana kunna icke hållas så hemliga, att man ej skulle veta något
därom; allt synes nedsänkt i en letargisk sömn.» [2]

Men lugnet var endast skenbart; och innan ännu såret i
Armfelts panna var läkt, finna vi honom såsom deltagare i en
ny hemlig öfverläggning om hvad som borde göras för
fäderneslandets räddning — ej med unga hetsiga officerare, utan med
gamla pröfvade ämbetsmän, sådana som grefve Ugglas och
statssekreteraren Lagerbring. Sammanträdet egde rum den 17 Febr.
»på en plats mellan Stockholm och Nynäs». [3] Armfelt, som
aldrig veterligen i skrift omnämnt det tillärnade
förehafvandet den 8 Februari, har själf lemnat en redogörelse för det
förslag, som af honom väcktes vid denna öfverläggning, till hvilken
han, enligt sin egen uppgift, blifvit inbjuden. Han ansåg, att
målet skulle kunna vinnas genom ett energiskt uppträdande af
cheferna för hufvudstadens centrala ämbetsverk: om deras
gemensamma kraftiga föreställningar af konungen lemnades utan
afseende, borde de samtliga inlemna sina afskedsansökningar,


[1] I bref till Rosen 14/2 1809 skrifver Armfelt, att han då funnit
Anckarsvärd «dyster och grufligen affekterad; men nog är han en karl, och sådana
är icke öfverflöd på«.
[2] Yttrandet är anmärkningsvärdt såsom bidrag till utredningen af den
mycket omtvistade frågan, huruvida hertigen varit medveten om
revolutionsmännens förehafvande. Det bör äfven anmärkas, att hertigen i samma bref
(13/2 1809) omnämner och beklagar Armfelts missöde med stjälpningen och
förklarar, att han kanske skulle hafva sökt träffa honom, om han vetat att
Armfelt varit så nära Stockholm.
[3] Enligt Armfelts egna ord. Möjligen var Södertelje mötesplatsen.
Armfelt hade den 16 lemnat Nynäs och befann sig den 18 i Södertelje,
enligt hvad brefväxlingen med hans hustru upplyser. Uppgiften i De la Gard.
Arch. (XV: 185) om detta möte, Armfelts kullkörning i mörkret och nattliga
hemkomst därifrån, blodig och sårad, beror på en förväxling med äfventyret
under resan till Tallkrogen åtta dagar förut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free