- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
184

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Norge såsom medlem af regeringskommissionen och med
uppdrag att hålla ett vaksamt öga på de hemliga förehafvanden i
Norge, för hvilka man börjat misstänka, att prinsen af
Augustenburg icke vore främmande. Fredrik VI önskade, såsom kändt
är, själf lifligt att med Danmarks och Norges kronor äfven förena
Sveriges; och hans högste militäre förtroendeman i Norge
arbetade officielt i detta syfte, medan de hemliga förbindelserna med
prinsens egna anhängare i Sverige allt närmare tillknötos. Kaas’
beskickning uppfattades i Norge såsom en yttring af den danske
konungens misstro och bidrog endast att öka prinsens
benägenhet att lyssna till de svenska anbuden; och den nästan brutala
behandling, som Fredrik VI visade grefve Karl Löwenhjelm,
afsänd till Köpenhamn från hertigen-riksföreståndaren för att
utverka ett formligt stillestånd, hade icke förvärfvat »Nordens
Frederik» några sympatier i Sverige. [1] Han ville skrämma
Sverige att ingå en ny Kalmarunion; i hans tankegång ingick
det icke, att han genom sin hållning i stället aflägsnade ett af
de Nordens folk, som redan lydde under hans spira. »Det var,
säger den norske författare, som senast behandlat dessa
tilldragelser, som om Fredrik VI själf arbetat på att visa sin egen
omöjlighet såsom det förenade Nordens tillkommande
styresman. [2]

Armfelts och Kaas’ samtal kunde under dessa förhållanden
icke ega någon förtrolig karakter. Ömsesidigt sökte de utforska
hvarandra, ömsesidigt sökte de leda hvarandra på villospår.
Armfelt säges hafva ingifvit Kaas den tron, att han ville
medverka till Fredrik VI:s val till Sveriges konung; Kaas’ misstro
mot Kristian August och de norska själfständighetsmännen synes
också efter detta sammanträffande hafva blifvit minskad. [3]


[1] Se Schinkel, V: 35, Ræder, III: 408, Wegener, Aktmessige Bidrag
til Danm. Historie, I: 103.
[2] Nielsen, anf. st. 269, jfr. s. 242 o. f. Betecknande för den
stämning, hvarmed Fredrik VI:s uppförande betraktades af Sveriges regent, äro
dennes yttranden i ett bref till Armfelt, hvari han på grund af den allmänna
ställningen förklarar prinsens af Augustenburg fredliga försäkringar såsom
tillfyllestgörande utan formligt stillestånd (14/1 1809): «L’entrevue que
Charles Löwenhjelm a eu avec le roi de Danemarc ne paraît pas démentir
l’opinion que les Norvégiens ont de leur souverain; même à Copenhague on ne
paraît pas dissimuler que S. M., surtout les après-diners, se ressent
quelquefois du jus de la treille. Löwenhjelm en a même un peu ressenti les effêts,
mais en lui représentant la vérité avec une fermeté Suédoise, les vapeurs de
Bacchus se sont dissipés assez promptement, et le langage est devenu on ne
peut plus poli.«
[3] Nielsen, anf. st., s. 266, 269. Schinkel, V: 38, Ræder, III: 425,
hvarest anföres en del af Kaas’ rapport öfver resan genom Sverige.
— Uppgiften hos Schinkel, att Armfelt i detta samtal «utbredt sig öfver sin önskan«
om Fredrik VI:s val till Sveriges konung, förefaller dock osannolik, och kan
möjligen bero på en förväxling med Armfelts senare möte med Kaas i
Svinesund i Augusti 1809. I det bref till hertig Karl (27/4 1809, tr. hos
Nielsen, s. 266), hvari Armfelt redogör för sitt sammanträffande med Kaas,
säger han: «Il ne m’a pas parlé d’union, ni de rien, qui fut analogue à notre
état présent sous le point de vue politique, mais son langage au reste se
ressentait du territoire, d’où il vient.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free