- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
185

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kaas, en skicklig ämbetsman och liksom Armfelt en man af värld,
fann i denne en »behagelig, fin og dannet Mand,» men ansåg
honom dock föga pålitlig på grund af sitt lättsinne; Armfelt a
sin sida ansåg Kaas vara »habile et rusé!» [1]

För öfrigt hade Armfelt under sin vistelse i Göteborg gjort
hvad han kunnat till fördel för den blomstrande handelsstadens
sjöfart. Då han anlände dit, fann han förhållandet till den
engelska flottan osäkert. »De vilja oss intet ondt, skref han, men
de äro så öfvertygade, att vi skola blifva tvungna att deklarera
dem krig och taga deras fartyg, så att hela deras handelsflotta
af flera hundra skepp fått order att ej inlöpa.» Armfelt öppnade
genom öfverste Platen underhandlingar med engelske amiralen
Hood [2] och lyckades omsider häfva dennes betänkligheter. På
Armfelts ord, att ingen fara hotade, tillätos de engelska
handelsfartygen att inlöpa, något som bidrog att göra honom högst
populär hos Göteborgs rika köpmän. »Sedan freden i Verelä,
säger han i ett bref, har jag ej rönt så mycken vogue
nationale.» [3]


[1]
A. till hertig Karl, ofvan anf. bref. I en särskild punkt gjordes en
öfverenskommelse mellan Kaas och Armfelt. Den rörde kaperierna, om
hvilkas upphörande Armfelt, såsom vi sett, försäkrat norska regeringen, men
hvilka dock ej ännu fullständigt kunde hindras, såsom repressalier mot
norska kapares ofog. Det beslöts nu, att kapade fartyg skulle å ömse sidor
ställas under bevakning, så att de vid stilleståndets afslutande kunde
återställas till egarna. Kaas synes dock icke hafva nämnt denna
öfverenskommelse i Norge. Då det svenska kaperi-förbudet öfverträddes, gjorde prins
Kristian August i början af Maj föreställningar hos svenska armébefälet, hvilka
å Armfelts vägnar besvarades af Fosse med erinran om öfverenskommelsen
med Kaas. (Posse till Armfelt 7/5 1809; Armfelts svar 11/5 1809 är tryckt
hos Schinkel, Bihang II: 106.)
[2] Se Platens rapport, tr. hos Schinkel, Bihang II: 91 o. f.
[3] Armfelt till sin dotter grefvinnan Piper 19/4 1800. Han tillägger:
«Si j’étais comme d’autres, il ne me coûterait rien pour avoir 50,000 rdr de
cadeau de cette ville; on m’a sondé là-dessus. Mes besoins m’ont dit oui,
mes principes non; et ces derniers sont, hélas! les plus forts. Puissent l’âge
et les cironstances me faire rester ainsi jusqu’à la tombe, pour que vous
puissiez vous glorifier, mes chers enfants, d’être d’un sang pur et patriotique!«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free