- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
186

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 3 Maj var Armfelt åter i Stockholm. Den norska
fråga, som väsentligen föranledt hans resa till vestkusten,
sysselsatte honom fortfarande under den närmaste tiden; och vi finna
Armfelt ännu en tid, vid sidan af Adlersparre, Platen och Posse,
såsom den ifrigaste befrämjaren af Norges förening med Sverige
samt — såsom ett medel därtill — af hertigens af
Augustenburg val till svensk tronföljare.

Sveriges yttre ställning var, oaktadt revolutionen, så
äfventyrlig som möjligt: de sändebud, som skyndat till tsaren och
till fransmännens kejsare för att utverka fred, hade i början af
Maj återkommit med föga trösterika underrättelser. Tsarens
minister — själf hade han vägrat företräde åt det svenska
sändebudet friherre Schwerin — hade framställt fordringar, som
Sverige ej ännu kunde tänka på att antaga; [1] och Napoleon, stadd
på sitt nya segertåg mot Österrike, hade icke tid att sysselsätta
sig med Sveriges angelägenheter eller lust att för dess skull
stöta sig med Ryssland. Han lät förstå, att han lemnade
Sveriges öde i tsarens händer; och dennes härar ryckte från norden
fram i kustlandet vester om Qvarken. Det svar, konungen af
Danmark gifvit den svenske underhandlaren, lät förmoda, att det
kombinerade anfall mot Sverige, hvarpå Danmarks och
Rysslands fälttågsplan från början var byggd, nu skulle komma till
utförande.

Norges och dess befälhafvares hållning kunde under dessa
förhållanden blifva af afgörande vigt för Sveriges bestånd; och
med ifver fortsattes underhandlingarna med de norske män, som
önskade sitt lands skilsmässa från Danmark, och med prinsen af
Augustenburg. Medan Adlersparre från Stockholm växlade bref
med grefve Wedel och prins Kristian August, och medan de
hemliga sändebuden, löjtnanten Forsell och direktören Bagge —
svensk född, men bosatt i Kristiania —, reste fram och åter
mellan denna stad och Stockholm, underhöll Armfelt under Maj
och Juni månader en liflig brefväxling med sin ställföreträdare
vid vestra gränsen, öfversten baron Posse, rörande de norska
angelägenheterna. [2] Samtidigt sökte han verka för skiljandet


[1] «Utom sacrificen af Finland och Åland, begäres att krig skall
förklaras mot England. Äfven är ett slags intérêt visad för drottningen och
kronprinsen med 1720 års regeringsform«, skrifver Armfelt till Posse i ett
bref 8/5 1809, hvarest äfven redogöres för Napoleons yttrande till grefve Rob.
Rosen, som i samma ärende sändts till den franske kejsaren.
[2] Fyra af Armfelts bref till Posse äro tryckta hos Schinkel, Bihang II: 102
o. f., äfvenså två af Posses bref (det ena är orätt dateradt d. 13/6;
innehållet visar, att det är skrifvet under förra hälften af Maj). Posses öfriga
bref till Armfelt finnes i Åminne-arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free