- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
187

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Norges intressen från Danmarks. Sveriges enda
bundsförvandt, England, skulle upphöra att betrakta Norge såsom fiende;
handelsförbindelserna skulle återknytas, undsättning lemnas, och
England beskydda den tillärnade norska folkresningen mot
Danmark. Utförligt och varmt förordade Armfelt denna plan i
hemliga öfverläggningar med Englands sändebud i Stockholm. Man
hoppades, sade han, att prinsen af Augustenburg, som råkat i
ett spändt förhållande till danska regeringen, skulle kunna
förmås att öfvertaga landets regering, sedan det gjort sig
själfständigt. En hemlig agent från England borde påskynda
förverkligandet af dessa planer, hvilka han ansåg snart kunna
förverkligas. [1]

Hufvudsyftet var för Sveriges ledande män, kanske med
några undantag, under förhanden varande omständigheter
säkerligen dock mindre föreningen med Norge eller prinsens af
Augustenburg val till tronföljare, än framkallandet af en brytning
emellan Norge och Danmark, för att hindra de norska trupperna
att samverka med de ryska skaror, som när som helst kunde
öfversvämma norra Sverige. »Prinsen af Augustenburg, skrifver
Armfelt, bör förvänta sig att få order från sin galne kung att
bryta med oss, och detta, likasom Kaas’ envoi, borde vara en
signal för norrbaggarna att afskudda sig oket.» Då i slutet af
Maj underrättelser ingingo om ryssarnas anfall mot norra
fördelningen af svenska armén och om öfverstelöjtnant Furumarks
kapitulation vid Skellefteå, växte den otålighet, med hvilken man
i Sverige väntade att få klarhet om den norske
öfverbefälhafvarens blifvande hållning. »Om prinsen ej vill vår frälsning,
skrifver Armfelt, är hela saken snart slut för oss. Tvärtom,
deklarerar han, att i fall af ryssarnas vidare frammarsch, han tager
ett parti till vår frälsning, så sauverar han icke allenast Sveriges
och Norges själfständighet, reser sig en evig ärestod i allas våra
bröst, förtjenar en krona, vi önska sätta på dess hufvud, utan
ock skaffar oss en dräglig fred, den ryssarna refusera att gifva


[1] Se Fosters dep. t. Canning, 5/5, l9/5 1809 i Utl. dipl. minnen, utg.
af Scævola, s. 51, 59. Lagerbjelke och Engeström hade däremot vid samma
tid, enligt samma källa, föga tro på företagets framgång och intresserade sig
icke därför. Om prinsens af Augustenburg tillärnade val till svensk
tronföljare synes under dessa öfverläggningar till en början endast antydningsvis
hafva varit tal. Först den 20/5 uttalar Foster den förmodan, «att man öppnat
utsigter för prinsen till svenska kronan, under förutsättning att föreningen
mellan båda rikena komme till stånd« (s. 60). Armfelt omtalar själf längre
fram (i bref till Tornérhjelm 18/9 1809, Gömdt är icke glömdt, IV: 34) sin
förhoppning att genom Englands medverkan kompromettera norrmännen med
Danmark, men uppgifver, att Adlersparre motverkat denna plan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free