- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
199

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resa stod i sammanhang med tronföljarefrågan.
Misstänksamheten hade dock ledt dem, som öfverallt vädrade hemliga
stämplingar, på villospår. Förhållandet, så vidt det af Armfelts egna
bref upplyses, var följande.

Misstroendet mellan Adlersparre och Armfelt var
ömsesidigt. Liksom Adlersparre i Stockholm varit »en garde» mot
förmodade kontra-revolutionära stämplingar, och från vestra
gränsen därom tillskrifvit konungen, så ville ock Armfelt bevaka
Adlersparres förehafvanden i gränstrakterna mot Norge. Den
hemlighetsfullhet, i hvilken dessa insveptes, ökade hans
misstankar. [1] Under tiden närmast efter tronföljarevalet syntes det
tvifvelaktigt, om prins Kristian August skulle emottaga anbudet.
Armfelt synes hafva förmodat, att hans svar skulle blifva
afböjande. I sina bref från denna tid prisar han lifligt prinsens
klokhet att uppskjuta sitt svar; han citerar dennes yttrande, att »en
nation, som valt en förrädare till kung, måtte hafva en slät
opinion om sin styrelses behof af moralité. [2] I ett bref till
Anckarsvärd uttryckte han sina bestämda tvifvel om möjligheten att få
prinsen till tronföljare. Denne hade själf skrifvit, sade Armfelt,
»att han aldrig utan sin konungs — eller hvad som vore
detsamma, Bonapartes — tillstånd skulle mottaga valet, om ej
norska folket, så att säga, tvunge honom att bryta vissa band». [3]
På framgången af en folkresning i Norge mot Danmark hade
man ej längre skäl att hoppas; och utsigterna för Kristian
Augusts mottagande af tronföljden voro sålunda enligt Armfelts åsigt
ganska ringa.

Men om hertigens af Augustenburg kandidatur sålunda
måste nedläggas, så skulle prins Gustafs arfsföljd ånyo kunna bringas
å bane. Det var för denna händelse som Armfelt under sin


[1] I ett bref till L. v. Engeström (29/8 1809, K. Bibl.) talar Armfelt
om Adlersparres hemliga kurirer och beskickningar, men försäkrar på samma
gång, att han ej lagt hinder i vägen för dem.
[2] A. till sin hustru 22/8 1809. (Se Schinkel, Bihang II: 125). Han
tillägger: «Jag tycker det är märkeligt och vill, att du skall gifva Sophie
(Piper) del däraf för att meddela drottningen, till hvilken jag sade detsamma
högt.«
[3] Jfr. Nielsen, anf. st., 337.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free