Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i denna riktning. Den plan, som genom Kaas framlades för den
danske konungen, bär prägeln att vara en kombination af de
danska unionstankarna, hvilka ännu länge lefde qvar, med det
gustavianska partiets planer; och det förefaller sannolikt, att
Kaas, som så ifrigt förordade den hos sin konung, haft minst
lika mycken del däri som Armfelt. Dennes afsigt, om han synts
vilja verka för Fredrik VI:s tronkandidatur, har uppenbarligen
endast varit att vinna tid och att lägga hinder i vägen för
Adlersparres förehafvanden. För Danmark hade Armfelt aldrig
sympatier; och lösliga yttranden om politiska möjligheter, som
under samtalets lopp kunna hafva fällts, torde hafva tillagts större
betydelse än som vederbort. I Armfelts papper finnes intet, som
på ringaste sätt antyder, att denna kombination sysselsatt hans
tankar, eller att han ens ansett hvad som därom yttrats i
Svinesund vara af större vigt. [1]
Samtalets enda politiska följd blef, att konung Fredrik
VI, på Kaas’ tillstyrkan, ändrade sitt beslut att vägra
stilleståndet och beviljade en förlängd uppsägelsetid af
vapenhvilan; samt att kriget efter den militäriska konventionen i
Magnor d. 14 Sept. kunde anses slutadt. Medelbarligen följde
äfven däraf, att prinsen af Augustenburg mottog tronföljarevalet.
För Armfelt hade detta samtal en påföljd af personlig art,
hvilken har gjort det förtjent att här så utförligt omnämnas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
