- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
218

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

envälde? Hvad verkliga ändamålet var, är lika svårt att
bestämma, som om de, hvilka underhöllo denna oreda, hade något
ändamål.»

»En konstitution var likväl färdiggjord, och projektet däraf
lemnades till att bedömas af en slags menighet, som redan fått
öfvertygelse om att allt fördes mer efter nycker än system.
Denna konstitution hade åtminstone den förtjensten, att ej likna
en skolordning, som beständigt hänvisar upplysningen från
grammatikan till ordboken. Regeringen egde genom denna kraft att
göra det goda, och all kabal emot dess verksamhet blef fruktlös.
Den förkastades, och af ständerna formerades ett utskott, som
skulle tillskapa något mera smakligt för partiandan och
faktionen, något som kunde mer paralysera den exekutiva maktens
reguliera marche. Gustaf IV Adolf och dess familj förklarades
kronan förlustiga, och frågan om en tronföljare väcktes.
Konstitutionen blef i hast färdig och antagen; erfarenheten af några
månader har redan gifvit den stämpeln af sitt primitiva värde.
Gustaf Adolfs öde rörde ingen, och med glädje såg man Karl
XIII på tronen; men den orättvisa, man begick mot den
oskyldige prins Gustaf att för evigt förskjuta honom, kunde ej
undfalla ett af naturen ädelt och rättvist folk. Flere personer af
betydenhet ämnade förklara sina tänkesätt, men man fruktade,
och det på goda skäl, att ett sådant företag skulle kosta prinsen
lifvet. Denna fara var ej inbillad, men så verklig som
hotelserna, hvilka varnade dem.»

»Med full öfvertygelse om prins Gustafs rätt, som aldrig i
fadrens brott kunnat deltaga, voro likväl många, som önskade
Er till tronföljare, sedan Adlersparre försäkrat alla, som ville
höra därpå, och uttryckligen bondeståndets verksamma ledamöter,
att genom Ert utkorande Norge med Sverige genast skulle
blifva förenadt. En så stor politisk fördel borde tillintetgöra
alla andra känslor än dem, som lifvats af fosterlandets sällhet;
och då man betraktade Karl XIII:s helsa och år samt kände alla
olägenheter af en förmyndareregering, hade man ännu ett vigtigt
skäl att glömma de anspråk, prins Gustaf kunde hafva till
svenska tronen. T. blef genom öfversten baron Platen sonderad,
innan konungens beslut var taget. Ert svar så till Platen, som
i det bref, han medförde till den som utsändt honom, blef skickadt
till H. M., som det största bevis på Edra höga och ädla
tänkesätt. De som kände, att ära och dygd öfvergå all höghet och
makt, fingo än en kraftigare böjelse för Er person, ehuru de i
politiskt afseende sågo mindre fördelar af T. utkorande, då det ej
medförde föreningen med Norge. Faran af en minderårs-regering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free