- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
219

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förblef dock alltid densamma; och den kraft och anseende, som
en god och klok styrelse i fasta och erfarna händer skulle gifva,
voro ej heller att försaka.»

»Adlersparre och dess klienter funno sig högeligen
förtörnade öfver att man vågade granska deras uppgifter, och att man
förutsade, det alla propositioner, som skulle göras T. och som
ej voro instämmande med de strängaste hederns lagar och Edra
begrepp om heliga pligter, skulle misslyckas. I deras ögon var
en krona öfver alla sådana vanliga och små konsiderationer, i
synnerhet när den tillböds Er med all den entusiasm, som
hoppet af Er billiga erkänsla skulle lifva och underhålla.
Härigenom uppkommo åter nya schismer och oredor. Adlersparre
och statsrådet, som styrdes af honom, skyllde för enskilda
afsigter, intriger och för staten skadliga planer alla, som ej
blindvis gillade deras företag eller följde den väg, de utstakat.
Likväl existerade i hufvudsaken intet sådant, ej en gång den
ringaste svårighet, vid allt hvad som erfordrades för att genom
vanliga former befästa Edert utkorande.»

»Man skulle likväl bedraga T., om man icke erkände, att
Gustaf Adolfs son i Sverige eger ett betydande parti, och att
dess öde ju väcker ett lifligt deltagande; men detta hindrar icke,
att Ni blir mycket välkommen och, om Ni så själf vill, innan
kort nationens afgud. Mindre stridiga intressen än dessa hafva
en gång förr kunnat förenas. T. finner i Karl XIII en man af
godt förstånd, af ädelt och ömt hjärta med en värme och
kärlek för sitt land, som ensamt gör honom ovärderlig; men han
har aldrig varit stark, och åren hafva nu mer än någonsin
uttagit sin rätt. Hans blick är säker, hans egen kännedom af
människor är stor. Men detta hindrar icke, att man
öfverväldigar hans omdömen och våldför hans förtroende. I denne
furstes hjärta ligger en hemlig anhänglighet för dess familj; han
ville dölja den för andra och sig själf, men hans suck och hans
tår förråda hans hjärta. Af honom blir T. det oaktadt med all
uppriktighet emottagen och ansedd som en son, och han skall i
allt för Er blifva en öm och god far, en redlig vän. Känn
blott dess svaghet och värdera dess goda egenskaper! Nationen
gör det, men om den nu är missnöjd och klandrar sin regering,
så är det en följd af den kunskap den eger, att dess konung
är intet för styrelsen och statsrådet allt.»

»Dessa personer, med god vilja och några talanger, äro för
mycket under höjden af sina roler — för mycket beherskade af
små och enskilda passioner samt genom sin oerfarenhet i stora
affärer lätteligen förvillade i sina beslut.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free