- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
226

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

män i honom en vida farligare motståndare än i Fersen, som
lefde i förnäm tillbakadragenhet från dagens rörliga lif; och
säkerligen hade slaget af mången hellre måttats åt Armfelt, om
han vid olycksdagen varit åtkomlig. Länge dröjde i hans sinne
misstanken, att samma öde som Fersens kunde vara honom
tillämnadt. »Vilja de massakrera mig i Stockholm, så skall det
åtminstone kosta dem litet dyrare», sade han, »ty utan laddade
pistoler far jag ej ur mitt hus. Icke skrämma de mig, ej heller
få de mig att gå ifrån den marche, jag föreskrifvit mig i mina
affärer.»

*



Då dessa tilldragelser timade, var Armfelt långt från
Stockholm, och det var ur fjärran som han gjorde sina betraktelser
däröfver, hvilket ock i någon mån förklarar deras beskaffenhet.
I slutet af Maj 1810 hade han begifvit sig till Finland, vid
hvilket land vigtiga materiela intressen bundo honom, fastän det ej
längre lydde under Sveriges krona, och till Petersburg, hvarest
åtskilliga angelägenheter kräfde hans personliga närvaro.

Af dem, som i allt hvad Armfelt företog sig, sågo
hemliga ränker och konspirationer, betraktades denna resa till
Rysslands hufvudstad såsom företagen i politiskt syfte: dess
hufvudändamål var, sades det, att med kejsar Alexander öfverlägga
om medlen att i Sverige återkalla den gamla dynastien. [1] Om
detta varit fallet, så skulle Armfelt, efter Karl Augusts död,
knappast hafva behöft göra någon hemlighet af sina önskningar.
De delades äfven af Sveriges sändebud i Petersburg, den redlige
Stedingk, som där mottog sin gamle vapenbroder med öppna
armar. Om något skulle kunnat uträttas vid det ryska
kejsarhofvet för främjandet af denna sak, så skulle Armfelt
säkerligen hafva begagnat tillfället att personligen verka. Men detta
var dock ingalunda anledningen till hans resa: den var
föranledd af enskilda angelägenheter af vigt för hans och hans
familjs framtid och af omtanke för Finlands välgång under dess
nye herskare.

Redan på hösten 1809, kort efter fredsslutet, uppdyker
planen till denna resa i Armfelts brefväxling. [2] Med tanken

[1] Se härom Schinkel, Minnen, V: 162.
[2]
På sina anhörigas uppmaningar att dessförinnan flytta öfver, hade
han svarat: «Så snart fred blir, kommer jag till Finland. Om jag förut skulle
göra det, så kastade jag en fläck på en hittills obefläckad vandel, och
ryssarna äfvensom mina egna landsmän skulle ega motiv att minska den
aktning, jag tror mig förtjena af dem... Jag vill icke att någon skall kunna
säga, att jag vid 52 års ålder glömt hvad jag är mig själf och mina vänner
skyldig.« (A. till sin svägerska, friherrinnan Armfelt, som hade vården om
hans ekonomiska angelägenheter i Finland, 7/2 1809. Viurila).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free