- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
241

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konversation eller af förbindliga världsmanna-manér. I dylikt hade
han själf, sedan sin mästare Gustaf III:s tid, anspråk att intaga
en bland de främsta platserna i sin samtid. Men det
omedelbara intrycket af Karl Johans person har uppenbarligen äfven
på Armfelt verkat öfverväldigande, redan innan han visste hvad
den nye ledaren af Sveriges öden förde i skölden. Lifligt måla
hans bref från denna tid hans öfverraskning öfver kronprinsens
yttre väsen; han gaf åt dennes sätt att vara i umgängeslifvet
ett vitsord, som i hans mun betydde mera än i någon annans:
»Han rappellerar på ett obegripligt sätt Gustaf III.» »Född i en
af Frankrikes minst civiliserade provinser, skrifver han, uppfödd
i spädare åren bland den minsta klassen af gens de robe, sedan
beständigt i krig, och i ett revolutionskrig, utmärker likväl dess
sätt att presentera sig, att vara, att exprimera sig, en ovanlig
människa; värdighet utan affekterad höghet, nedlåtenhet utan att
någonsin falla i en lägre ton. Hvar har han vunnit detta så
svåra, så rara af en juste milieu, som nu för tiden hos regenter
och stora herrar allmänt saknas?» [1]

Till och med i sina meddelanden till d’Antraigues,
legitimisten framför alla, förnekade han ej det intryck af öfverlägsenhet,
som han rönt af kronprinsens person, och prisade hans klokhet och
förmåga att vinna sympatier. Hans afsigt vore, skref han, att
en gång blifva konung i Sverige. Detta vore visserligen
»monstrueux pour la Suède», men från kronprinsens ståndpunkt högst
naturligt, och alldeles icke omöjligt. Hans åtgärder vore klokt
beräknade för att vinna sympatier. Arméns högre befäl
behandlade han, den berömde fältherren, på ett kamratlikt sätt,
vida skildt från den stundom brutala själfherskarton, som den
skotträdde Gustaf Adolf användt. Kronprinsens första ord till
Armfelt vid deras enskilda samtal voro, enligt dennes berättelse,
»Général Armfelt, il n’y a ici que le général Bernadotte.
Parlons en camarades!» — Genom att placera sina penningar i
Sverige, särskildt såsom lån åt den högre aristokratien, gjorde han
sig denna bevågen; och han gjorde ingen hemlighet af att han
ansåg den aftvungna krigsförklaringen mot England såsom
skadlig för Sveriges ekonomiska intressen. Öfverläggningarna härom
i statsrådet hade han stillatigande åhört, men med en
beklagande axelryckning; och till Armfelt uttryckte han samma dag
sitt beklagande öfver beslutet och sin öfvertygelse, att Sverige,
förbundet med England, icke skulle hafva haft något att befara
af Napoleon eller hans redskap, konungen af Danmark.


[1] A. till Tornérhjelm, anf. st., s. 52.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:57:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free