- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
244

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

harftrån till flera saker, som man insinuerat honom.» På
Armfelts uppmaning till kronprinsen att äfven utöfva sin makt öfver
»rikets inre angelägenheter,» svarade denne att han trodde sig
åt utrikes ärendena hafva gifvit en värdig hållning; om de inre
hade han sökt få kännedom, men ännu ej förvärfvat tillräckligt
däraf. »Il me paraît, sade han, que c’est un rouage très-compliqué,
qu’on ne fait marcher qu’en graissant à chaque quart d’heure et
qui ne va pas mieux cependant. Il me faut donc encore du
temps, Monsieur, sans quoi je pourrais faire tort à la chose
publique et à ma propre réputation». Du kan lätt finna, att jag
ej hade stora svårigheter att combattera prinsens föresats och
att upplysa les causes primitives till den dåliga rouagen. H. K. H:s
skarpa blick fordrade ej min diskussion för att med sanning och
klokhet omfatta sammansättningen, inse dess brister och
förmodligen finna möjligheten af dess förbättrande.»

»De fäder och vise, som 1809 samlades för att bota
statsbyggnadens refvor», skref han till sin hustru, »ha anbefallt
sådana reparationer och gifvit därtill sådana materialier, så att,
om deras plan följes, ej sten på sten af det gamla själfständiga
Svithiod skall om tio år finnas.» Särskildt var tryckfrihetens
missbruk — han själf och hans meningsfränder voro ofta utsatta
för anfall i pressen, och Fersens öde var för dem ett varnande
exempel på pressfrihetens följder — honom en nagel i ögat.
Afsigten med alla de »lögner, rykten, paskiller och gemenheter»,
som utspredos, var, säger han, »att bereda och verka scener,
som skulle än mer skaka grundvalarna af den ordning och
säkerhet, som utgöra regeringens ära, anseende och styrka. Och
vidtager den icke nu och rätt snart de enda medel, som finnas att
qväfva dessa illgripsfoster i sin linda, så kunna följderna blifva
mycket farliga och oundvikligen blodiga... Denna nation tål
ej minsta själfsvåld utan att falla i excès, och hela Gustaf III:s
regering bevisar, i stöd af vår äldre historia, att despotismen
gör oss lyckligare som stat än en väl uträttad frihet någonsin
gjorde det, ty i förra fallet ledo naturligtvis individer, i det
senare åter det hela. Men man dansar och söker blanda bort alla
ledsamma apprehensioner.» [1]


[1] A. till sin hustru 17/3, 20/3 1811 (jfr Schinkel, VI: 60). Till
Leopold skref han: «Jag ville, innan jag dör, se eller hjälpa till att sparka
omkull den kåken, på hvilken de upphängt den konstitution, som gör statsrådets
förskräckelse och de skrifklådiga gökarnas lycksalighet.« I ett annat bref
heter det: »I stället för de grundlagar, vi prata och skrifva om, är det
lagarna som stå på grund.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:57:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free