Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Walberg synes sålunda hafva vändt sig såsom behöfvande
till den godhjärtade Armfelt och visat honom prof på sin, för
öfrigt icke alldeles obetydliga, stilistiska förmåga. Armfelt
ömmade för den unge mannens fattigdom, fann hans penna
användbar och torde hafva gifvit honom idéer till hvarjehanda skrifter,
hvarigenom denne skulle kunna förtjena sitt bröd, likväl
ingalunda endast till politiska, utan äfven till vittra arbeten. Han
synes hafva öfversett och rättat dessa skrifter, dels af välvilja,
dels för att göra dem lämpligare för sina syften. [1] Armfelts
handsekreterare var Walberg dock icke, såsom det påståtts, och
denne stod säkerligen icke i något annat förhållande till honom,
än det här antydda.
Denne man, som i allt synes hafva left den litteräre
proletärens lif, hade i tidningen »Nytta och nöje» den 2 Jan. 1811
infört en »poetisk berättelse», benämnd »Ålands kapitulation»,
hvars innehåll den tappre general v. Döbeln, som fört befälet
på Åland, ansåg såsom för sig förnärmande. Döbeln ställde
boktryckaren Delén, tidningens utgifvare, till ansvar. Delén,
som i sin tidning måste införa ett skarpt svar af den hetlefrade
generalen, togs äfven i förhör af hofkanslern Wetterstedt; och
inför denne antydde han, att den förgripliga skriftens författare
stode i nära förhållande till Armfelt. [2] Denna angifvelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
