- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
274

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fiender. [1] Men samlade till en helhet torde dessa idéer icke hafva
framträdt förr än genom denna märkliga uppsats, som genom
sin stora synvidd och genom sin framställningskonst gör all heder
åt Armfelts statsmannablick.

Alexander lysssnade icke förgäfves till dessa råd.
Historien har visat, att de blefvo grundvalen för hans politik, ända till
dess att målet var vunnet, och Europas «lagliga ordning»
återställd. Dessa råd i stora frågor torde, ännu mer än det
gemensamma arbetet för Finlands väl, hafva grundlagt det inflytande,
som Armfelt sedan denna tid bibehöll hos kejsaren, ända till
dess att deras personliga beröring afbröts genom det långvariga
kriget.

*



Medan Armfelt i sina politiska rådslag äfven hade sitt
gamla fäderneslands välgång för ögonen, slungades därifrån mot
honom en förolämpning, som gick honom djupt till sinnes.

Med sinnet fullt af bitterhet mot sina förföljare hade han,
såsom vi sett, lemnat Sverige; men de sysselsättningar, som i
Finland och Petersburg upptagit hans tid, syntes hafva trängt
minnet af den lidna skymfen i bakgrunden. Han hoppades på
rättvisa i en framtid. »Jag har ingenting gjort och ärnar
ingenting göra, hvarken muntligen eller skriftligen», säger han i ett
bref till sin dotter (9/5 1811). »Icke därföre att jag anser, att
man bör låta saken blifva som den är. Tvärtom, äran är öfver
allt annat, och hvad är lifvet den förutan? Men allting måste
hafva sin tid, och därföre väntar jag att se hvad verkan mina

[1] Se d’Allonville, Mémoires, V: 224 o. f. d’A. berättar, att han själf
under ett samtal med hertigen af Serra Capriola yttrat om kejsar Alexanders
utsigter i ett krig mot Napoleon: «Que ne songe-t-il à ses neiges? C’est là,
qu’il faut enfouir Napoléon, si l’on ne veut pas qu’il visite Petersbourg,
comme il a visité Vienne et Berlin.« På den neapolitanske diplomatens
begäran hade d’A. uppsatt ett betänkande i denna riktning, hvilket gillades af
Araktschejews efterträdare såsom krigsminister, Barclay de Tolly, och
meddelades Armfelt. Denne gjorde däraf, säger d’Allonville, «la base de son
systême, et fût chargé par l’empereur de me proposer du service, ce que je
refusai«. Jfr Smitt, Zur näheren Aufklärung über den Krieg von 1812, s. 289
o . f., hvarest redogöres för åtskilliga omständigheter rörande d’Allonvilles
fälttågsplan, som förvaras i ryska krigsarkivet, men af ryska krigets historieskrifvare
ignorerats. Äfven med Phulls fälttågsplan (meddelad af Wolzogen, Memoiren),
hvilken säkerligen icke var Armfelt obekant, företer dennes «mémoire«
åtskilliga anknytningspunkter, ehuru Armfelt tillrådde en offensiv rörelse i
fälttågets början, hvilket, såsom vi skola se, längre fram föranledde häftiga
tvister mellan honom och Phull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free