Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bref till kronprinsen kunna åstadkomma.» Och någon tid efteråt
skref han: »Om man sysselsätter sig med mig i Sverige, så gör man
orätt. Jag sysselsätter mig icke med dem mer än som är
oundgängligt, då det gäller ett land, som jag vant mig att älska och
som gömmer Gustaf III:s aska.» Oberoende af Sverige, hoppades
han, enligt sina egna ord, komma »i den författning, att mina
sentiments för mitt gamla fädernesland skola vara värdigare mig,
än deras sentiments för mig och mina tjenster varit och äro det».
— Och fastän ingen verkan förspordes af de bref till kronprinsen,
som han afsändt före sin afresa, yttrade han sig ännu med
vördnad om Sveriges regent. »Min enskilda opinion på kronprinsens
sujet förvandlas ej af de orättvisor, man bragt honom till emot
mig», skref han; och Sveriges sändebud i Petersburg intygade
sanningen af dessa ord. [1]
Under denna stämning öfverraskades Armfelt i början af
Juni i Petersburg af underrättelsen, att Kongl. Maj:t förklarat så
väl honom förlustig värdigheten af »en af rikets herrar», som
ock hans hustru den rang af riksrådinna, som hon sedan
gammalt innehade — allt på den föregifna grund, att Armfelt svurit
ryske kejsaren trohet, innan han därtill erhållit konungens
tillstånd. Det var hans äldste son, Gustaf Armfelt, som till
Petersburg öfverförde nyheten om denna nya skymf, genom hvilken
gafs en offentlig bekräftelse åt de kringlöpande ryktena om
Armfelts brottsliga förehafvanden. [2] Denna underrättelse väckte
Armfelts lifliga och rättmätiga vrede, helst som förolämpningen,
utan allt sken af rättvisa, drabbade äfven hans ädla hustru, som
icke svurit rysk trohetsed och som innehaft sin
excellensvärdighet förr än hennes make. »Af allt som händt mig i världen, har
ingenting mera förargat mig», skrifver han till henne, »än hvad
som inträffat med dig, ty det är för min skull du uppoffrats, du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>