- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
278

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

et dame à portrait» vid ryska hofvet, hvilken följde några dagar
efter underrättelsen om hvad som timat i Stockholm. Detta
bevis på Alexanders bevågenhet var en fullkomlig öfverraskning
för Armfelt: kejsaren hade icke med ett ord antydt sin afsigt,
förrän utnämningsdekretet och de båda kejsarinnornas porträtt
lemnades till Armfelt för vidare befordran. Med utnämningen
följde den högsta rang vid hofvet; i Petersburgs förnäma värld
väckte den, såsom ett afsteg från den vanliga regeln, stort
uppseende. [1]

Under allt detta, som enskildt upprörde Armfelts häftiga
sinne, förlorade han dock ej ur sigte de angelägenheter af större
vigt, som kallat honom till Petersburg. »Allt hvad man här hör
från Sverige om näsvisheterna, som mot Ryssland skrifvas,
väcker mycket ondt blod. Jag tror likväl, att jag varit nog lycklig
att hindra att man sagt eller gjort något, som ej varit högst
moderat. Jag erkänner», tillägger han, »att det icke skett af
kärlek till Stockholms bofvar och fän, utan på det att de
allmänna angelägenheterna icke må råka i stockning, hvilket skulle
vara till stor båtnad för Frankrike. [2]

Äfven framgent bibehöll han under sin vistelse i
Petersburg en varsamhet, som man knappast skulle hafva väntat, i
sina yttranden om svenska förhållanden till andra än sina
närmaste. Om kronprinsen af Sverige yttrade Armfelt sig
fortfarande med vördnad och beundran: »under hans ledning borde
Sverige ännu kunna göra underverk.» Dylika yttranden väckte
t. o. m. kejsarens förvåning, och det berättas, att denne yttrat:
»Jag kan icke rätt begripa, att Armfelt säger allt möjligt godt
om en regent, som likväl jagat honom i landsflykt; den svenske
tronföljaren måste vara en högst ovanlig furste och Armfelt en
man af fullkomlig heder.» Till och med sina gamla idéer om
den gustavianska tronföljden syntes han tills vidare hafva
uppgifvit. När fråga väcktes hos ryska kejsarinnan att i Petersburg
uppfostra tvenne af hennes systers, drottning Fredrikas, barn,
afstyrktes det af Armfelt, på den grund att den unge fursten ej
borde invaggas i falska förhoppningar, hvilkas realiserande måste


[1] A. till sin hustru 14/6, 17/6 1811. Med afseende på kejsarens
uppförande anmärker han, med ett sidohugg, om hvars syftning man ej kunde
misstaga sig: «On voit encore, comment on s’y prend là, où des princes,
nés pour l’être, existent.« Det kan förtjena anmärkas, att Armfelt efter dessa
tilldragelser aldrig försummade att utsätta excellenstiteln på bref till sin hustru,
så länge hon vistades i Sverige, och ofta uppmanade henne att ej efterskänka
något af sin höga rang.
[2] A. till sin hustru 24/6 1811.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free