- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
291

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af sjukdom först anlände i början af 1812. Den sistnämnde blef
på grund af sin ålder och sitt anseende dess främste man
närmast efter ordföranden, och då Armfelt till följd af andra
uppdrag under nära ett år, från April 1812 till April 1813, lemnade
ordförandeplatsen, intogs den af Aminoff såsom hans vikarie.
Kommitténs inflytelserikaste man efter ordföranden och dess mest
framstående ämbetsmannaförmåga blef dock otvifvelaktigt den
unge statssekreteraren Rehbinder, som stod Armfelt mycket nära
och hvars heder och duglighet ofta prisas i dennes förtroliga bref.
Han blef ock den, som efter Armfelts död fortsatte hans värf,
och har efterlemnat ett ärofullt namn i Finlands historia.

Från början fattade kommitténs ordförande sin uppgift i stort.
»Min destination», skref han, »bör ej vara att sitta här och
expediera strunt, men väl att gifva administrationen en riktig marche
och gifva medlen till ordning i allt.» De löpande ärendena borde
ej för honom vara hufvudsaken, om tillbörlig uppmärksamhet
skulle kunna egnas åt de organisatoriska och konstitutionella
frågorna.

Bland de förhoppningar, som Armfelt hyst från början af
sin beröring med Alexander, var sammankallandet af Finlands
ständer. Redan Speranski hade i början af år 1811 framhållit
Finlands landtdag »såsom en stadig grund för landets hela
närvarande organisation». [1] I Juni 1811 skref Armfelt från
Petersburg: »Vi torde få landtdag i Augusti eller September — entre
nous soit dit.» Hoppet realiserades icke, men tanken därpå
fortlefde hos Armfelt och andra finska patrioter; han ansåg frågan
endast uppskjuten och återkom under följande år ofta till detta
önskningsmål. Till landshöfding Fr. Stjernvall skref han i detta
ämne ett bref i Nov. 1811, som äfven i andra afseenden är
upplysande och gifver en inblick i det sätt, på hvilket Armfelt med
sin vanliga ifver gripit verket an. Det heter:

»Tillräcklig pretext till landtdag gifves visserligen i Sept.
1812; kanske vore för flere orsaker (oberäknadt


[1] Se Castrén, anf. st., s. 363.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:57:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free