- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
294

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dessa förslag till reformer i Finlands styrelse ledde icke
under Armfelts tid till något resultat; och med skäl kunde det
anses betänkligt att rubba den unga statens organisation, innan
den ännu vunnit någon stadga i de nya förhållandena. — Så
mycket lifligare blef dock reformverksamheten på andra
områden. »Det blef vind i seglen», säger den finske historieforskare,
som senast tecknat stycken ur Finlands nydaningstid och som
äfven studerat Armfelts papper. [1] »Det var visst icke någon
försigtig styrman, som fattade i rodret; det skrapade emot
blindskären, det knakade i fogningarna, det rullade och krängde —
men framåt gick det.»

Redan i slutet af Oktober 1811 öfverlemnade Armfelt till
kejsaren en vidlyftig »Aperçu de la situation actuelle de la
Finlande sous des rapports civils et économiques», afhandlande dels
ekonomiska angelägenheter, dels organisationsfrågor. [2]
Öfverraskande i sanning är mängden af de lagstiftnings- och
organisationsåtgärder, som därefter följde under första året af Armfelts
verksamhet såsom finsk statsman. Ensamma hafva han och
kommittén i Petersburg visserligen icke uträttat allt; mycket var
förberedt före hans inträde i Finlands styrelse; de utredningar,
som kommo från regeringskonseljen eller enskilda finska män,
förtjenade säkerligen mera erkännande, än Armfelt kanske var
benägen att gifva, och de afgjordes ofta i öfverensstämmelse
med deras förslag. Men omisskänneligen satte Armfelt genom


[1] Castrén i uppsatsen: «En finsk statsman af senare tid«, tr. i «Per
Brahes minne«, s. 14.
[2] Armfelts egenhändiga utkast finnes bland hans papper. Till grund
därför synes dock ligga en uppsats med titel: «Strödda reflexioner öfver
Finlands hushållning och allmänna styrelse 1811«, äfvenledes befintlig bland hans
papper, men af en annan hand. En mängd finska frågor afhandlas i
Armfelts «Aperçu«. Spannmålsmagasin i länen borde inrättas under
landshöfdingarnas uppsigt. Om Finlands handel uttrycktes stora förhoppningar: genom
sin handelsflotta och sina dugliga sjömän borde Finland i Englands ställe
öfvertaga fraktfarten för Ryssland; Helsingfors skulle blifva en betydande
plats för transitohandeln. En «honnête et intègre« tulldirektör, som kände
landets språk och lagar, borde tillsättas. Till granskning af statskassans
räkenskaper borde inrättas en revisionsbyrå (kammarrätt); expeditionssättet
till kejsaren genom generalguvernören förenklas. Under generalprokuratorns
tillsyn och ledning borde organiseras en hemlig polis, och årliga
inspektionsresor företagas af en konseljledamot, o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:57:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free