- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
299

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med två ledamöter för Gamla Finland, liksom äfven
regeringskonseljen.

Dessa förslag lågo till grund för de båda kejserliga
manifesten af den 11/23 Dec. 1811 och 31 Dec. 1811/12 Jan. 1812, hvarigenom Viborgs
län åter blef finskt och kom i åtnjutande af samma
konstitutionella rättigheter som det öfriga Finland. [1]

I allt väsentligt följdes Armfelts råd; endast förlaget om
inrättande af en särskild hofrätt i Viborg och om biskopssätets
förflyttning kommo — tills vidare — icke till utförande. Viborgs
län skulle lyda under Åbo hofrätts jurisdiktion och tillhöra Borgå
stift; en ny ledamot i hofrätten och två ledamöter i
regeringskonseljen för Viborgs län skulle bevaka dess intressen. Från
den 1 Januari 1812 skulle Finlands lagar tillämpas i Viborgs län
och dess statsinkomster inflyta i Finlands statskassa. Den
interimskommitté, som i Viborg skulle vaka öfver föreningens
verkställighet, skulle arbeta under landshöfdingens ordförandeskap
och dess ledamöter utses af regeringskonseljen. Samtliga ryska
ämbetsmän, såväl administrativa som juridiska, med undantag af
städernas magistrater, entledigades från sina sysslor; sina löner
fingo de behålla ett halft år, om de ej dessförinnan befordrats
till andra ämbeten. Milis-verket skulle ställas på samma fot som
i det öfriga Finland. Särskild uppmärksamhet egnades i det
senaste manifestet åt frågan om donationsgodsens egares rättigheter
öfver sina underhafvande. Rättigheterna begränsades till
öfverensstämmelse med Finlands författning och lagar; inga andra
utskylder kunde åläggas bönderna än en viss af staten fastställd ränta.
Ryska ukaser, som till allmogens förfång utfärdats efter frederna
i Nystad och Åbo, upphäfdes; regeringskonseljen skulle uppgöra


[1] Att dessa sistnämnda lågo kejsaren om hjärtat, synes af de
egenhändiga redaktionsändringar, som han införde i för honom framlagda utkast.
Så utströk han t. ex. i ett af de honom förelagda, bland Armfelts papper
befintliga förslagen till reskript orden: «incorporée à notre empire« såsom
bestämning till Finland; och ändrade första punkten «Om ståndens rättigheter«
i manifestet den 31 Dec. till följande lydelse: «Ståndens representationsrättighet
vid riksdagarna bestämmes för Viborgs län i enlighet med hvad uti
storfurstendömets konstitution därom stadgadt är.« (Castrén, anf. st., s. 364.)
I allmänhet visar det sig af kejsarens ändringar i Armfelts förslag rörande
de finska angelägenheterna att han ville gå längre än sin rådgifvare, eller
såsom det blifvit uttryckt, var «mycket radikalare« än denne« (Danielson, anf.
st., s. 122). Kejsaren ville t. ex. att tjenstemännen i Gamla Finland, mot
hvilka han var mycket uppbragt, utan vidare skulle afskedas endast med
behållande af 1/2 års lön. Armfelt lyckades sedermera utverka en
modifikation i detta beslut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free