- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
306

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En annan fråga af synnerlig vigt — om man så vill, af
större betydelse i politiskt och konstitutionelt afseende än
landvinningen af Gamla Finland — låg äfven från början af
Armfelts verksamhet i Petersburg honom om hjärtat så väl som många
af hans finska landsmän. Det var frågan om ordnandet af
Finlands försvarsväsen.

Finlands här var efter Borgå landtdag upplöst; och
ständerna hade, under erinran om de band, som fästat Finland vid
Sverige, hos landets nye herskare anhållit, att under åtminstone
50 år någon skyldighet att återupprätta den finska krigsstyrkan
ej måtte utkräfvas. Det i sammanhang med den finska
militärdeputationen i Petersburg i början af 1810 väckta förslaget att
uppsätta ett antal värfvade trupper, bestämda endast till
Finlands försvar, hade ej ledt till någon åtgärd. [1] Landets egna
söner hade sålunda hvarken skyldighet eller rättighet att
försvara det land, hvars själfständighet såsom stat dock var alla
patrioters ögonmärke. Eröfrarens väpnade skaror skulle sörja
för landets försvar och hålla det bevakadt; inqvarterade ej blott
i städerna, utan ock på landsbygden, blefvo dessa främmande
soldater med lefnadsvanor, som voro motbjudande, och med
anspråk, som väckte förargelse, till en tryckande börda för Finlands
folk. Öfver inqvarteringen förspordes, midt under den allmänna
tacksamheten för åtnjutna välgärningar, ständiga och bittra
klagomål. Allmogen led af dessa gästers sammanpackande i trånga
bostäder, sjukdomshärdar alstrades genom deras osnygghet och
sedeslöshet, skjutsning och militärtransporter kändes betungande,
och — värst af allt — säkerheten till person och egendom syntes
föga skyddad, då de ryska trupperna icke voro underkastade
Finlands lagar. [2]

Afhjälpandet af inqvarteringens olägenheter låg Armfelt
om hjärtat. Från finsk sida hade redan före hans ankomst
föreslagits, att kaserner skulle uppföras på lämpliga ställen, och
kejsaren hade därtill gifvit sitt bifall. [3] I en egenhändig uppsats
föreslog Armfelt, i hvars brefväxling detta ämne ofta är på tal,


[1] Se ofvan, sid. 313, och Castréns uppsats: Militärfrågor i Finland
efter 1809 (i Helsingfors Dagblad 1879).
[2] I sin ofvan (s. 294) omnämnda «Aperçu de la situation de la
Finlande« framhåller Armfelt med skärpa olägenheten häraf, hvarigenom
kriminalmåls afgörande mellan finnar och ryska soldater icke kunde ske utan stora
formella svårigheter.
[3] Kejs. kungörelsen d. 11 Febr. 1811.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free