- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
310

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blifvande landtdag — och utan dess beslut ansåg han, i likhet
med förslagets författare, saken ej kunna genomföras — skulle
möta motstånd genom »Rysslands och Finlands fiender».

Vid sin ankomst till Petersburg dröjde Armfelt icke att
bringa saken å bane hos kejsaren, men möttes, oväntadt nog,
af ett bestämdt motstånd, hvilket han, oaktadt sitt inflytande,
aldrig mäktade besegra. Han skrifver härom till Stjernvall den
5 Nov. 1811: »Jag fann H. M. mycket prevenerad emot all
möjlighet af en milis’ formerande för det närvarande,
i anseende
till de stora missnöjen detta skulle förorsaka, fara af en refus
m. m. Om jag ej mycket bedrager mig, tycktes mig
igenkänna vår patriotiske biskop, [1] men denne soupçon blir likväl
oss emellan. För att fullkomligt karakterisera vår monark, vill
jag likväl gifva en précis af sista momenterna i vårt samtal. Då
flere skäl å min sida anfördes för att bevisa, att i hela
projektet ej fanns något, som skulle ådraga kejsaren refus eller
misstroende, blef ungefärligen H. M:ts svar följande: ’Écoutez! En
y réfléchissant bien cependant, j’ai assez de troupes, pourvu
qu’elles soient bien menées. Pourquoi alors éveillerais-je des
mécontentements, ou donnerais-je des embarras à un peuple, qui a
besoin de se refaire après la guerre? Pourquoi me mettrai-je
dans le cas d’obtenir un refus, si je consulterais la nation, ou du
blâme et de la méfiance, si je voulais la surprendre par des
mesures arbitraires? Non, il vaut mieux ajourner tout cela, et
songer à tous les moyens possibles pour la rendre heureuse.
Cela me vaudra plus que 100,000 hommes, surtout quand je
puis y ajouter la satisfaction d’avoir rendu une existence civile à
vos pauvres compatriote; de l’ancienne Finlande, dont le sort
actuel ne saurait être qu’alarmant pour les habitans de la
nouvelle Finlande. Voilà comme j’envisage la chose;
m’approuvez-vouz?’ — Verkligen rörd af både tänkesätt och expressionerna,
som åtföljde dem, sade jag kejsaren allt hvad man vid ett
sådant tillfälle lifligen känner; men beklagade mig naturligtvis
öfver det misstroende, han syntes hysa för vår patriotism,
äfvensom öfver den delen af vår ungdoms öde, som hade lust för


[1] Tengström i Åbo, som Armfelt betraktade med ett visst misstroende,
hvilket delades af många samtida. Med lifligt missnöje yttrade sig Armfelt
mot de finnar, som han ansåg hafva motverkat saken. «Att man på ett
alldeles befängdt sätt sökt visa kejsaren faran utaf att i Finland formera en
militär, hör till vår brist på esprit public, vår falska patriotism och små och
fatala vyer. En dag kommer, då de illa tänkande varelser och trånghufvade
bestar, som äro emot denna mesure, skola med tårar af blod begråta det onda,
de gjort.« (Till Fr. Stjernvall 16/1 1812.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free