- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
311

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

militärtjensten, och ännu fruktade för den ryska. — Härpå
proponerade H. M. mig uppsättning af ett värfvadt regemente på
fyra bataljoner med dubbelt antal af mindre officerare. Jag
sade, att detta vore en pis-aller, som äfven kunde möta
svårigheter, större än man trodde; och härvid stannade saken
tillsvidare.» [1]

Frågan förföll således för tillfället, och två mansåldrar
förflöto, innan den framsynta tanken om införande af en allmän
värnepligt i Finland kom till utförande. Men 1812 års krig i
Ryssland, då hela ryska monarkiens försvarskraft spändes till
det yttersta, gaf anledning att åter bringa saken å bane; och
alldeles utan påföljd blefvo ej dessa öfverläggningar om
bildandet af en finsk militärstyrka, ehuru resultatet endast blef
uppsättningen af tre värfvade finska jägareregementen af tillsammans
3,600 man.

Finlands ledande män ansågo under kriget 1812, att dess
heder, tacksamheten mot Alexander och omsorgen om landets
framtida »politiska existimation» fordrade ett frivilligt anbud om
uppsättandet af dessa trupper; och för ändamålet föranstaltades
en allmän subskription, hvars utgång dock visade sig
otillfredsställande. Anbudet härom, framställdt genom generalguvernören,
mottogs af kejsaren med tacksamhet och välvilja; och fråga
väcktes om ett större uppbåd i anseende till den kritiska
ställningen; [2] men det förslag, som i sammanhang härmed ånyo
framställdes af Armfelt, att sammankalla en landtdag för
åstadkommandet af en national-armering i stor skala, ledde icke till
någon påföljd. [3] Återigen strandade förslaget på de


[1] Likväl ansåg Armfelt, enligt ett senare bref till Stjernvall (15/12
1811) alt kejsaren personligen ej vore ogynnsamt stämd för förslaget. «Att
projektet till en milis i Finland är kejsaren lika agréabelt, som det är
ryssarna och opatriotiska finnar emot, därpå eger jag svart på hvitt, och tar
äfven på nådigaste befallning någon préliminär mesure häruti, som ej kan
anförtros papperet ännu, och som själfva konseljen ej skall begripa. Men
H. K. M. har 1:o fått den idén, att hela denna sak är impopulär, 2:o att
ifall vi ej vore nöjda, denna nationalarmering skulle kunna hafva farliga
följder. Likväl är denna senare idé alldeles ej monarkens, men väl hans
ministrars och några oroliga finska hufvudens, faux zélés. Mera härom då vi
råkas — car toute vérité n’est pas bonne à écrire, si même on a fait la dire«.
Hvad som åsyftas med den här omnämnda «preliminära mesure«, är obekant.
Att förslaget i Petersburg hemligen motverkats, synes emellertid uppenbart.
[2] Se Rehbinders bref till K. Stjernvall 24 Juli/6 Aug.1812, tr. hos Castrén,
Militärfrågor, samt hans bref till Mannerheim, i samma förf:s Skildringar s.
293, 295.
[3] I en uppsats, affattad under fälttåget i Ryssland och daterad
Poretschije 17/7 1812, antydde Armfelt nödvändigheten af att en landtdag beviljade
medel för utrustning och underhåll af en finsk armé, då landets militära
kassor redan vore använda dels till pensioner åt f. d. finska militärer, dels till
underhåll af i landet stationerade ryska trupper. Anmärkningsvärdt, särskildt
i en till ryske kejsaren ställd skrifvelse, är Armfelts yttrande om de
pensionerade officerarna: några voro otjenstbara tillföljd af ålder och blessyrer, men
många ej borde användas af andra skäl — «une conduite peu conforme à
l’honneur militaire, quoique utile pour un moment à la Russie, mettant un
très grand nombre hors de cours«. I samma uppsats uttalade Armfelt den
öfvertygelsen, att, om Petersburg under krigets gång skulle hotas af ett
fiendtligt anfall, så vore en folkresning för tillfället lätt att åstadkomma äfven i
Finland; han erinrade om sin erfarenhet från folkväpningen i Sverige 1788.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free