- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
312

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betänkligheter mot ständernas sammankallande, som väcktes hos
kejsaren. Alexander själf ansågs nu ej hafva varit därtill
obenägen, men sido-inflytelser, ovisst från hvad håll, sades hafva
omstämt hans sinne under hans besök i Finland i Augusti
1812. Stjernvall talade med förbittring om »de lömska
smygvägar och falska insinuationer» som härvid begagnats, [1] och
Armfelt själf skref i September till Aminoff: »Alla riktiga planer
relativt till vår armering äro échouerade i anseende till den
opinion, man insinuerat kejsaren relativt till ständers samlande. Om
generalguvernören ej varit de bonne foi, eller huru detta skett, vet
jag ej och vill nu mera nästan ignorera. Inalles finner jag, att
en ämbetsman är olycklig, som vågar tänka för det hela och i
stort, då små egna dåliga intressen, egoism och små intriger
paralysera allt». Till Ehrenström skref han kort därefter, att
»den tanke, som man ingifvit kejsaren om hvad en landtdag
förmår, har så aflägsnat hans sinne från att sammankalla en sådan
under kriget, att han ej vill höra talas därom». [2] Armfelt
ansåg det föga »patriotiskt, att hafva ingifvit kejsaren en så dålig
tanke om en nation, som verkligen var god och medgörlig». —
Att förslaget strandade, väckte de finske ledande männens
bekymmer. »Att vår armering», skref Rehbinder, »ej skedde i
stort och vid en landtdag, har oberäkneliga följder: vår nation
förlorar sin existimation, och i våra finanser blir en bankrutt
oundviklig.»


[1] Castrén, Skildringar, s. 361.
[2] 25/9 1812 (Ups. Bibl.). Frågan synes lifligt hafva ventilerats bland
de finska patrioterna. Ehrenström skrifver därom till Aminoff: «Du ville
hafva ständerna sammankallade, för att vinna mera sammanhang och soliditet
i armeringsföretaget. Denna tanke, som först föreföll mig och andra
betänklig i utförandet, blef sedan befunnen den enda rätta, men då man omfattade
den, berättas, att du varit däremot.« Sannfärdigheten af sistnämda rykte
bestreds af Aminoff: han hade ej blifvit rådfrågad om saken, hvarken af
ryska eller finska statsministrar. (Am. t. Mannerheim, se Castrén, Skildringar,
s. 361.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free