Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lokal? Hur kan det falla Palmfelt in att ej gifva order åt de
yngre, att här infinna sig till tjenstgöring? Är vår förste militär
en simulacre af riksdag, där hvar och en förklarar sin avis och
sin tanke? Mycken oanständighet har jag hört, och detta vore
en orsak till kassation i alla andra land, än det som varit
vaggan för Anjala-förbundet».
En annan tvistefråga, som rörde hela den nyuppsatta
finska militärstyrkan, var kommando-ordens språk. De finska
officerarna vägrade, på grund af en utan tvifvel aktningsvärd känsla
för landets själfständighet och bevarandet af dess traditioner, att
använda annat språk än svenska, under föregifvande att de ej kunde
lära sig de ryska kommando-orden. Armfelt, som från början
ansett, att kännedom om ryska språket i Finlands eget intresse
borde allmännare inhemtas i landet, [1] höll bestämdt på de ryska
kommando-orden och upptog motståndet med mycken
förtörnelse. Stjernvall torde hafva delat hans åsigt, och kejsaren
synes hafva väntat sakens genomförande. Men kommando-orden
förblefvo svenska, oaktadt Armfelts protester. »Min opinion
relativt till ryska kommando-ord», skref han till Stjernvall (12/12
1812), »kan jag aldrig ändra, ehuru jag ser af de anförda skälen,
att ej kan annorlunda ske, än att bibehålla de svenska. En
evig vanära för finska konceptionen och patriotismen, så mycket
mer som 3/l0 af hela uppsättningen ej kan svenska! Vore fråga
om kommando-ord på finska, så vore jag helt och hållet af den
åsigt, att par esprit national bibehålla dem eller creera dem. Men
hur i Herrans namn bevisa någon tänkande, att ett ljud, hvaraf
soldaten intet förstår, är bättre än ett annat, honom lika
obekant? Jag befattar mig aldrig med att advocera den saken;
Gud och än mindre människor få mig aldrig att agera mot min
öfvertygelse.» [2]
Militärfrågan i sina olika sidor var och förblef ett
ömtåligt kapitel. Till ekonomiska och andra svårigheter kommo
äfven personliga obehag och tvister i detta ämne mellan de finska
statsmännen i Petersburg och styrelsen i Finland. Det gick en
gång därhän, att Stjernvall, på grund af någon misshällighet med
generalguvernören och regeringskonseljen i Åbo, önskade att
slippa all befattning med Viborgska regementet. Armfelt, som
upprepade gånger önskat, att han själf icke inlåtit sig i dessa
obehagliga militärfrågor, ansåg dock Stjernvall omistlig och skref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
