Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skydde gräliga affärer, afhörde med ledsnad föredragningar, m. m.
Det är en infam lögn. I hela hans rike finnes ingen sådan träl
som han, med mer redighet, ordning och godt omdöme ...
Sällan slutas någon qväll, utan att arbetet räckt från 1/2 7 till
11, och från 6 om morgonen till 1/2 3 är han öfverhopad af folk.
I min själ är jag förnöjd, att hafva sett hos vår suverän de
tänkesätt för vårt land, för menskligheten, och de stora moyens,
han har för att göra det goda». [1]
Det var vid dessa öfverläggningar dock icke ensamt
Finlands angelägenheter, som voro å bane. Vigtiga
världshändelser stundade, och vi hafva redan sett, att Alexander från
början, äfven i fråga om Rysslands yttre politik, gärna lyssnade till
sin finske rådgifvare.
Det i Rysslands och Europas historia minnesvärda året
1812 medförde en förändring i arbetet för Finlands
angelägenheter. Armfelt hade förutsett, att så skulle ske. Vid årets
början hade han skrifvit: [2] »Det enda, som jag nu befarar, är att
det krig, som synes hota oss, afbryter min vidsträckta plan för
Finlands uppkomst och själfbestånd. Ty då kejsaren reser till
armén, är det förbi med den reguliera marchen af affärer.» Det
gemensamma arbete, som så nära sammanslutit monarken och
hans rådgifvare, fick, sedan kejsaren på våren 1812 lemnat
Petersburg, en annan karakter. Omständigheterna medgåfvo
knappast dess återtagande under den tid på hösten samma år, som
Alexander tillbragte i sin hufvudstad, medan Napoleon gjorde
sitt olycksbringande tåg till och från Moskwa. Till Armfelts allra
sista lefnadsminnen hörde väl några få dagars personligt
samarbete med Alexander, sedan denne, efter halftannat års frånvaro,
på sommaren 1814 återvändt till Petersburg, krönt af ära och
framgång, ett föremål för sitt folks och sin samtids beundran
och hyllning. Men sjukdomen hade då redan brutit Armfelts
krafter, och hans återstående dagar voro räknade.
Med tillfredsställelse kunde dock tsaren och hans rådgifvare
blicka tillbaka på hvad som under deras gemensamma arbete
blifvit uträttadt för Finlands väl under åren 1811 och 1812. I
Finlands historia efter 1809 äro dessa år framför de flesta andra
minnesvärda, ej blott genom hvad som då utfördes till Finlands
nydaning, utan ock genom de förhoppningar, som väcktes. Kif
och tvister hade visserligen, enligt från fäderna ärfd sed, ännu
hemmastadd på båda sidor af Bottenhafvet, icke uteblifvit; bittra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
