Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidt skildt mig från». [1] »Det ansträngda lif, jag för», skref han,
»passar icke för min ålder. Men hvad skall jag göra? Då
man är ställd i spetsen för en afdelning af styrelsen, där allt
skall göras nytt, stadgas och ordnas, måste man vara verksam
på allt sätt.»
För Armfelt, mera än för de flesta, utgjorde dock
deltagandet i societetslifvet på sitt sätt en sida af hans offentliga
verksamhet. [2] I Petersburg återfann han många af dem, med
hvilka hans växlande lif fört honom i beröring. Åldrad och
affallen återsåg han general Igelströhm, som med honom
undertecknat Vereläfreden, och som i Warschau ridderligt bistått hans
hustru under flykten från Italien. Grefvinnan Litta, en af det
ryska hofvets främsta damer, hade under namnet Skavronski
tillhört den umgängeskrets, som i Neapel gjort Armfelts lif
angenämt och som bevittnat förföljelsen mot honom. Hertigen af
Serra Capriola, hans gamle beskyddare under landsflykten i
Ryssland, drottning Karolinas af Neapel sändebud, hade dröjt
qvar i Petersburg, äfven sedan olyckorna gjort det
neapolitanska konungaparet hemlöst; och han intog där till följd af sina
älskvärda personliga egenskaper, sin erfarenhet och sin rikedom
en betydande ställning inom den sällskapliga och politiska
världen. Ehuru ej längre i diplomatisk tjenst, betraktades han i
Petersburg såsom »le doyen éclairé» i diplomatiska värf; och för
många gällde hans ord såsom politiskt orakel. [3] I Serra
Capriolas gästfria hus sökte Armfelt gärna förströelse och tillfälle
till samtal med politiskt liktänkande: och »le bon duc» — eller,
såsom han stundom mera förtroligt kallas, »neapolitanska
gubben» — omnämnes ofta med tacksamhet i Armfelts bref från
denna tid.
Hos den gamle italienske diplomaten samlade sig helst de
vänner af l’ancien régime, som här i Europas nordligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
