Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskilda angelägenheter, hvilket på vanlig diplomatisk väg mötte
svårigheter, genomfördes med lätthet genom Armfelts hjälp.
Längre fram skola vi se, att Löwenhjelm äfven såsom Sveriges
politiska ombud hade att påräkna hans inflytelserika medverkan.
*
Det politiska närmande mellan Sverige och Ryssland, som
egde rum i början af 1812, medförde också en upprättelse för
Armfelt från svensk sida. En af tsarens inflytelserikaste
rådgifvare kunde icke af Sveriges regent under dåvarande
tidsförhållanden betraktas såsom en likgiltig person; den anledning till
missnöje, som Armfelt egde, måste undanrödjas. Karl Johan
sände honom vänliga helsningar genom sitt nya sändebud till
Petersburg, grefve Karl Löwenhjelm, och han gaf personligen
ett ridderligt erkännande af en begången oförrätt genom sitt
uppträdande mot Armfelts vördnadsvärda hustru.
Efter att länge hafva vistats i tillbakadragenhet på landet,
qvarhållen af sjukdom hos sin dotter, grefvinnan Piper, var
grefvinnan Armfelt först i början af Mars 1812 färdig att följa sin
makes ifriga uppmaningar att begifva sig till Petersburg. [1] Hon
befann sig, stadd på denna resa, i Stockholm; och kronprinsen
begagnade sig då af tillfället för att gifva henne och hennes man
den upprättelse, som förhållandena syntes göra önskvärd, och
som säkerligen hans egen billighetskänsla bjöd.
Det var aftonen före grefvinnan Armfelts afresa från
Stockholm, den 1 Mars 1812, på en bal hos utrikesministern v.
Engeström, som kronprinsen beredde sig tillfälle till ett samtal med
henne. Sedan Armfelts landsflykt, således under nära ett år,
hade hans maka, å hans och sina egna vägnar djupt sårad i sin
värdighet, undvikit att synas i den förnäma världen i Stockholm.
[1] Armfelt befarade, att hennes långa qvarstannande i Sverige skulle
vid ryska hofvet kunna uttydas såsom brist på tacksamhet för den utmärkelse,
som därifrån tilldelats henne, eller såsom en motvilja mot att lemna Sverige.
Hans egen ställning skulle komma att anses tvetydig, fruktade han, så länge
förhållandet mellan Sverige och Ryssland ännu var sväfvande. Annorlunda
syntes honom saken, då alliansförslaget i början af 1812 bragtes å bane.
«Depuis que la Suède cherche l’alliance de la Russie, et que tous les
mauvais bruits ont cessé, qu’on s’est efforcé de répandre relativement au projet
de la reconquête de la Finlande, ta présence à Stockholm ne signifie rien«,
skref han till sin hustru i Febr. 1812. «Mais au moment où je travaillais à
la réunion des deux Finlandes et à leur conservation, et qu’on voulait qu’il y
entrait un plus grand plan, tu conçois bien que ton arrivée à Stockholm était
une belle arme pour les scélérats d’ici.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0335.html
