- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
350

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans högqvarter i egenskap af förste generaladjutant, skulle
Armfelt inställa sig i Vilna; men han erhöll i uppdrag att under
resan dit inspektera arméns magasiner i Östersjöprovinserna.
Hans resa gick därföre på vägar, som ännu i slutet af April och
början af Maj genom snö voro nästan ofarbara, öfver Narva och
Dorpat till Riga, samt vidare öfver Libau [1] och Polangen till
Schavlui i Kurland. Där sammanträffade han med kejsaren,
stadd på resa för att mönstra en där samlad truppstyrka af
25,000 man; full af tillfredsställelse såg Armfelt truppernas goda
hållning och gjorde sig de gladaste förhoppningar om seger för
de ryska vapnen. »Om vi kunna hålla ut leken», skref han,
»t. o. m. om vi skulle blifva slagna, så skola vi till slut
triumfera; det är min bestämda öfvertygelse.» [2]

Den 13 Maj finna vi Armfelt i högqvarteret i Vilna. Ryska
krigets historieskrifvare hafva mycket att förtälja om detta
högqvarter, om de intriger och stridande meningar, som där korsade
hvarandra, om kejsarens obeslutsamhet i valet af försvarsplan,
om den sorglöshet, med hvilken man njöt af det polska
umgängeslifvets nöjen — till dess att plötsligt och oväntadt
underrättelse ingick, att de franska härarna ryckt öfver Niemen och
hastigt nalkades den lithauiska hufvudstaden. Högqvarteret
skyndade undan, och den ryska hären började det återtåg, som åt
början af detta fälttåg gaf en så föga ärofull karakter. Till
kännedom om förhållandena i det ryska högqvarteret erbjuda
Armfelts enskilda bref åtskilliga bidrag.

Redan efter det första sammanträffandet med kejsaren i
Schavlui, finna vi i Armfelts bref yttranden, förebådande det
missnöje med arméns ledning, till hvars förnämste målsman han
gjorde sig, dels i Vilna, dels — längre fram — i det förskansade
lägret vid Drissa, dit högqvarteret begaf sig, enligt den af
kejsarens militäriske rådgifvare general von Phull uppgjorda planen.

Vi erinra oss, att Armfelt i den »mémoire», i hvilken han
redan ett år förut företecknade gången af Rysslands krig och
politik 1812 [3], uppställt ett väsentligen defensivt system för det
stundande kriget. Dock ansåg han, att fälttåget borde börjas å


[1] I Libau träffade han sin gamle vän och sin familjs forne
beskyddare, grefve Pahlen, som han ej återsett sedan dagarna efter Paul I:s mord
(se detta arbete, II: 384). Nu skref han om Pahlen (6/5): «Quelle excellente
tête, et combien il pourrait nous bien servir dans la grande lutte que nous
allons commencer! Mais cela est impossible: l’Empereur a trop de griefs
contre lui, et sur certains points il n’est pas non plus excusable.«
[2] A. till sin hustru 7/5 1812.
[3] Se ofvan, s. 271.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free