Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rysk sida genom offensiva rörelser på rikets vestra gräns. I
motsats härtill hade den nyss nämnde general Phull — en
würtembergare, som från Preussens tjenst efter dess nederlag öfvergått
till Ryssland, en lärd teoretiker, men af en mycket omtvistad
militärisk förmåga — framställt den bekanta, rent defensiva plan,
i hvilken reträtten från gränsen till det ofvannämnda lägret vid
Drissa ingick såsom en första åtgärd. Redan under de
öfverläggningar hos kejsaren, som förefallit i Petersburg under vintern
1812, hade Armfelt motsatt sig denna plan, bl. a. därföre att
den skulle medföra ryska Polens fullständiga förhärjelse. [1] Med
ökad skärpa motsatte han sig nu, att fienden, sedan kriget var
afgjordt, skulle få tid att taga initiativet. »Vi gå och vänta,
skref han under resan till Vilna, att någonting, jag vet icke
hvad, skall falla ned från himlen, under det att vår fiende
utvecklar en infernalisk verksamhet. Om jag icke lyckas bestämma
kejsaren att sätta sig öfver dessa råd, som förlama allting, så
äro vi förlorade. Kansleren [Romanzow, Napoleons beundrare]
har funnit en värdig medbroder bland militären, en viss general
Phull, som förut varit i preussisk tjenst. Det är en person, som
går och gäller som taktiker, och han ger sina råd, som om
han vore lejd af Bonaparte. Jag förutser, att en af oss skall
bryta halsen af sig; ty jag kan icke tåla, att man bedrager
kejsaren och staten. När jag kommer till Vilna, skall jag inlemna
en mémoire».
Han höll ord; få dagar efter sin ankomst till Vilna
inlemnade han en uppsats [2], hvarest han på det ifrigaste tillrådde
att taga offensiven. »Utom det att jag betraktar hvarje blott
passivt försvar med utsigt till framgång såsom omöjligt, är jag
öfvertygad, att man aldrig skall komma att motstå franska
armén, om man icke betager fienden initiativet till krigsrörelserna.»
I samma uppsats rådde han ifrigt att söka vinna polackarna,
såväl i Lithauen som i storhertigdömet Warschau, på Rysslands
sida: »E. M:t behöfver inga vapen för att eröfra dem och för
att bevara sina eröfringar.» Han varnade Alexander, som
syntes rådvill vid krisens annalkande, mot för mycket misstroende
till egen kraft, tilläggande den frivola, men karakteristiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
