- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
353

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansetts såsom »en underlig idé», och däremot har anmärkts, att
det ej erbjöd någon trygghet mot att kringgås af
Fransmännen. [1] — I själfva verket torde Armfelts yrkanden mindre hafva
varit att anse såsom en krigsplan, än såsom framkallade af
önskan att gendrifva Phulls råd till reträtt och dennes
Drissa-plan. Själf skref Armfelt under det därpå följande återtåget från
Vilna: [2] »Jag har ej varit af den avis att anfalla, förrän 1:o
man vore helt och hållet koncentrerad, och 2:o man väl kände
fiendens styrka; men jag har velat, att vi alla förenade skulle
taga en stark position, för att sauvera Polen och ej öfverge ett
land, som möjligen kan dubblera massan af våra fiender och
prolongera kriget på ett sätt, som blir inkommodare för oss än
för Bonaparte.» Genom reträtten blef, sade han i ett annat
bref, [3] »Polen lemnadt du premier coup, och Lithauen förstördt.
I den byken har jag ingen slarfva, ty hvarken Barclay eller jag
ville att man skulle gå kräftgången. Niemen, Bugfloden och
Narevaströmmen offerera positioner bakom Grodno, som äro
superba och betäcka landet.»

I Barclay de Tolly, Vilna-arméns öfverbefälhafvare, fann
Armfelt till en början understöd för sina åsigter; men föga
meddelsam och utan kraft att göra sin mening gällande, blef Barclay
snart öfverröstad. Medan man sorglöst lät de franska skarorna
rycka allt närmare gränsen, framställde för öfrigt nästan hvar
och en af högqvarterets generaler sin plan — de flesta dock
mest för att omintetgöra Phulls. [4] General Bennigsen, bekant
för sitt befäl under kriget 1806—07, från drabbningarna vid
Pultusk och Eylau, vistades liksom Armfelt i högqvarteret utan
bestämdt befäl, såsom kejsarens generaladjutant och rådgifvare.
Han ansågs af Armfelt i början hylla Phulls åsigter, men blef
snart en af dennes ifrigaste vedersakare. Han ville möta


[1] Se Bernhardi, Denkwürdigk. d. Generals Toll, I: 268: Pertz, Steins
Leben, III: 64. Den sistnämnde författaren, som på det hela tager Phull i
försvar, anser dock hans plan misslyckad, och skildrar honom i Vilna såsom
«reizbar, hypokondrisch, abstrakt, systematisch, unverständlich, störrig, unstät,
ohne persönliches Vertrauen.«
[2] Till sin hustru 8/7 1812.
[3] Till K. Stjernvall 10/7 1812.
[4]
Se Wolzogens Memoiren, s. 85, Bernhardi, Toll, I: 257, Smitt, Zur
näher. Aufklärung über d. Krieg v. 1812, s. 346; Pertz, anf. st. III: 64 o.
f. Wolzogen, som deltagit i det definitiva uppgörandet af Phullska planen,
försvarade den ensam i det längsta. Dess förnämste motståndare, Armfelt,
nämner han «ein berüchtigter Intrigant«. I Tolls Denkwürdigkeiten (I: 258)
yttras om Armfelt: «Der Krieg im Grossen war ihm fremd: vielleicht suchte
er deshalb kein bestimmtes Amt; ohne Einfluss wollte er aber nicht sein.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free