- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
375

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bland Armfelts papper från denna tid finnes ett
egenhändigt utkast, lifligt målande för den stämning, som årets
tilldragelser hos honom framkallat. Den bär öfverskriften »Des
moyens de ressusciter l’ancienne chevalerie», och är att anse
såsom ett tankespel — möjligen framkalladt af samtal i den
förtroliga krets, som samlades hos de ryska kejsarinnorna —
snarare än såsom ett förslag i praktiskt syfte. Det vältaliga språket
gifver åt detta utkast en vitter karakter. Napoleons framfart
jämföres här med saracenernas, goternas och vandalernas
härjningar: liksom under riddartiden borde nu under korsets tecken
bildas ett brödraskap till religionens, tronens och fäderneslandets
försvar, till Europas befrielse och till de förtrycktas värn.
Kejsar Alexander skulle blifva de nya korsriddarnas öfverhufvud;
utan hans tillstånd skulle ingen få inträda i deras krets.

Icke riddersmän efter medeltidens mönster, utan det ryska
folket utförde korståget mot Napoleon. Befolkningen lemnade
sina städer och byar, brände sina boningar, offrade lif och
egendom för att hämnas på förtryckaren. Snart vände sig bladet
till ryssarnas förmån; och mod och förtröstan återvände äfven
hos de klenmodiga i Petersburg. Napoleons ofärd syntes gifven
genom vinterns annalkande och befolkningens hämndkänsla,
hvilken stegrades till fanatism. »Vår milis skall snart blifva värdig
Spaniens mordänglar», skref Armfelt i Oktober; och i hans
brefväxling från denna tid kan man följa utvecklingen af den
stämning, som besjälade Rysslands folk. Berättelserna om
fransmännens illgärningar följdes af skildringar af deras lidanden och af
folkets hämnd; och i December hade den nedslagenhet, som
framkallats af Moskwas förstöring, aflösts af stormande
segerjubel.

Historien har berättat, huru Napoleon, sedan han förgäfves
sökt hindra Moskwas brand, såg sig tvungen att i slutet af
Oktober 1812 anträda det långa återtåget; i raseri sprängde han
dessförinnan tsarernas gamla palats, det väldiga Kreml, i luften.
Hans soldater plundrade hvad elden ej förtärt; nunnor i klostren
— så berättades det i Petersburg [1] — »skändades på kyrkans
altare, 19 af dessa olyckliga offer beröfvade sig själfva lifvet.»
Ett anskri af förbittring genljöd genom hela ryska folket. Vid
underrättelsen om Kremls onyttiga förstöring, utbrast Armfelt
om Napoleon: [2] »Det är en lakejsjäl i Attilas eller Neros


[1] 6/11 1812, till sin dotter.
[2] A. till Ehrenström, 3/11 1812.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:36:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free