Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IX.
Armfelts sista lefnadsår.
1813—1814.
Gud gifve Er, min vän, allt godt på detta nya året, men
framför allt säkerhet om att vilddjuret krossas!» — så
lydde Armfelts nyårsönskan till hans gamle vän Ehrenström i
början af 1813. »För oss har början af detta år varit ljufligt»,
skref han några dagar senare, »i anseende till Bonapartes
påbegynta undergång. Måtte allt framgent detta år charlatanen
afklädas, och Europa under sin befrielse fullkomligt inse, huru allas
förstånd varit förledda och inbillning förvirrad!» — Innan årets
slut hade Armfelts önskan närmat sig fullbordan: nyårsnatten
1814 tågade Blücher öfver Rhen in i Frankrike, och de
återstående dagarna för Napoleons blodiga välde voro räknade.
Befästandet af den seger, hvars början var fransmännens
fördrifvande ur Ryssland, förblef ett hufvudämne för Armfelts
tankar ända till slutet af hans dagar. Då han 1814 lät inreda
sitt och sin ätts sista hvilorum i Haliko kyrka vid fädernegodset
Åminne, satte han följande inskrift öfver nedgången till
grafhvalfvet: »Denna graf blef grundlagd och färdig samma
märkvärdiga år, som Alexander I, af Gud välsignad och utkorad,
efter att hafva befriat Europa från vanära och undertryck,
återgaf det sin ordning och lugn.»
Sin egen graf hade han sålunda velat göra till ett
minnesmärke öfver världsfredens återställande. Frid efter en stormig
lefnad fann han själf, få månader sedan stridsbullret tystnat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0385.html
