- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
390

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planer på Frankrikes krona tillades honom; det sades, att han
ej menat ärligt med återställandet af sakernas forna ordning i
Frankrike: han ville hejda segertåget och mäkla fred, innan
Napoleons undergång var fullbordad.

Äfven Armfelt delade — till en tid — dessa misstankar. [1]
Det kunde icke ingå i Bernadottes tankegång, ansåg Armfelt,
att öfverallt se den legitima ordningen återställd: »han hade så
att säga, inför sina ögon Vasarnas ättling, hvars rättigheter vore
tydliga.» När det gällde, skulle det visa sig, trodde han, att
kronprinsen af Sverige vore en revolutionens son, och att han
kände sitt broderskap med andra revolutionärer. »Jag hyser
äfven den öfvertygelsen, att svenske kronprinsen i sin själ är emot
rétablissementen af Bourbonerna, ehuru han aldrig tydligen
prononcerat sin opinion häruti. I Åbo sade han mig, då jag nämnde
dem: Avec ceux-là il n’y a autre chose à faire, si on en venait la,
que ce qu’a dit Moreau: leur faire leur lit et les mettre dedans.
I detta bevisas blott personelt förakt, men det är redan en hel
hop att énoncera den sentimenten.»

Det är, som man finner, ekon af de röster, som från skilda
håll vid denna tid höjdes mot kronprinsen af Sverige, och hvilka
Armfelt ansåg bevisa, att hans »kredit här (i Ryssland) vore
dödad och äfven i Tyskland litet knäckt.» Ju längre kronprinsen
dröjde i Belgien på våren 1814, desto bestämdare uttalades
misstankarna, att det vore »något sjukt» med hans vägran att rycka
in i Frankrike, och att han skulle förspilla den ära, som
fälttågets början lofvat honom. [2]

Likväl fyllde underrättelsen om Kielerfreden och Norges
afträdande Armfelt med beundran för Karl Johans stora
egenskaper. Norge vore »en präktig skänk, som han gifvit sitt nya
fädernesland», skref Armfelt till sin dotter, och han uttryckte
den önskan, att »Försynen måtte till Sveriges lycka förlänga
kronprinsens dagar till Metusalems ålder». »Er kronprins, heter
det i ett följande bref, höjer sig med fart mot odödligheten; och


[1] Han skref 29/1 1814: «Kronprinsen i Sverige är ej mer pur; han
har skickat Pozzo di Borgo till England för att tala fred.« — 2/2 1814: «Cet
envoi de Pozzo di Burgo de la part du prince royal en Angleterre, dont
Foster me parle dans sa dernière lettre de Londres, m’inquiète aussi. Pozzo
est un homme à grand talent, mais un vrai Corse sans principes, et que rien
que de petites tracasseries a separé de Bonaparte. Quant aux affaires de
Suède, ce n’est pas à lui qu’on les confierait, ainsi c’est autre chose; — et
Foster me dit que cela a donné bien du fil à tordre au ministère et lieu à
plusieurs conseils secrets.«
[2] Ur Armfelts bref till Ehrenström 26/2, 30/3, 2/4, 9/4, 30/4 1814.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free