- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
400

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till Armfelts belåtenhet omintetgjordes hela detta förslag genom
kejsarens nyssnämnda påbud. I stället framkastade Armfelt idén,
att genom uppförandet af en grekisk-katolsk kyrka i Åbo,
bekostad genom subskription i Finland, visa landets försonliga och
tacksamma sinnelag mot dess nye herskare. Lifligt omfattade
han någon tid detta förslag, [1] hvilket dock tvifvelsutan i många
afseenden var mindre välbetänkt, helst som det säkerligen skulle
hafva haft föga utsigt att lyckas i Finland. Sedermera synes
han, på goda skäl, hafva uppgifvit det.

I slutet af Juli 1814 ankom Alexander till sin hufvudstad,
efter mer än halftannat års frånvaro. Armfelt, som icke kunde
personligen göra honom sin uppvaktning, gjorde det skriftligen.
Bittert klagade han i sitt bref öfver den sjukdom, som hindrade
honom att återse kejsaren. »Om E. M:t värdigas erinra sig de
känslor af vördnadsfull och obegränsad tillgifvenhet, som jag
egnat Eder, och den värme, med hvilken min inbillningskraft
förutsagt den odödliga och utomordentliga ära, som Försynen velat
beskära Eder, så skall E. M:t förstå min djupa smärta, och huru
svårt jag har att bära detta ödets sista slag.» Han begärde
kejsarens tillstånd att för honom aflägga en redogörelse för
Finlands angelägenheter och sin förvaltning, [2] och försäkrade, att
det finska folkets kärna vore tsaren mera tillgifvet än det varit


[1] Följande bref till K. Stjernvall upplyser om Armfelts tankegång:
«Efter att på flera sätt hafva vändt saken, har jag fallit på den idén att för
oss finnar vore möjligt göra något, som tjenade till monument för epoken och
skulle behaga vår gode monark. Medaljer, ärestoder, fêter m. m. tål han ej
höra nämnas, och nu mindre än förr. Dess attention synes vara vänd på
det Högsta Väsendets honom gifna bistånd och välsignelse, och alla de
hommages, som offereras, blifva mottagna, då de hafva en religiös form. Mig
synes således, att vi skulle erbjuda oss att uppbygga i Åbo en grekisk kyrka,
som skulle rappellera ej allenast händelserna, men kejsaren storverk genom
Guds biträde. Denna skulle med en inhuggen sten och en inskrift på flere
språk transmettera till eftervärlden sanningen utan smicker. Jag är säker på,
att detta med en verklig känsla skulle anses: ty då enkekejsarinnan blifvit
sonderad öfver denna plan, sade hon: C’est charmant, j’y réconnais M.
d’Armfelt. — Se nu, min hedersvän, om Ni kan för våra landsmän göra det
begripligt. Vore sådant möjligt, så möter en annan embarras, som är
perception af fonderna till detta monument. Bönderna borde befrias från all afgift,
ty utom tyngden af en utgift, choqueras de af usagen, som skulle göras af
deras afgift à faveur af en främmande religion. Det vore således adel,
prester(!) och borgare, som länsvis skulle taxera sig efter förmögenhet, rang
och patriotism.«
[2] En sådan uppsats hade han under arbete, hvilken han nämner «sitt
politiska testamente«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free