Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
granskning å ämbetets vägnar av allt ur ätbarhetens
synpunkt. En granskning, som mer och mer eggade
synskärpan och förståelsen av djur och växter och som
redan före tjugu år gjorde Emanuelson till obestritt
förste sakkunnig i ärenden om vad bäst ätbart, som fanns
att få ur naturtillgångarna, odlade, tama och vilda. Och
sedan han vid sin företrädares död hade vid tjugufyra år
fått kocksysslan, så visade det sig att hans omdöme och
hans rutin var av en jämn och säker ypperlighet även
vid kastrullerna.
Denna ypperlighet gick ej tillbaka genom årens
stigande envishet, utan stegrades. Men ändå artade sig
hans konstnärskap på ett sätt som ej var till fördel. Det
tycktes fördjupa sig ända ner i botten på världsalltet,
och i samma mån växte Emanuelson själv åt andra
hållet — uppåt — blev för stor för sin omgivning och talade
till dem från en rymd som trots hettan i köket gjorde
rösten sval och lugn på ett retsamt sätt. Detta gällde
ej hans underlydande och medtjänare utan den
friherr-liga familjen själv och möjligen några andra.
Vi förstå ej fullt hur detta kom sig, vi inlåta oss ej på
något omdöme utan notera blott i största korthet ett och
annat som hade tilldragit sig under årens lopp och som
kanhända hör hit.
Emanuelson behöll även som kökschef sin
inspektörssyssla över kökets yttre naturtillgångar: ladugården,
mejeriet, trädgården och Kullabergsåsen. Överallt där
utomhus var hans omdöme aktat och ansett, men blev
småningom tryckande. Ladugårdsförmannen, trädgårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
