Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
musik av slagdängor, ett musikaliskt »Allehanda», i
stället för vad som passar sig. Och vad som passade sig
— mycket ofta var det ju tillstädes i den trängre och
trängsta kretsen, vid det mindre bordet och i den slutna
familjekretsen — det kände Emanuelson igen vid första
sikt, om han också ej lyssnade efter orden: det kändes
igen på ansiktena och hördes på rösterna. Vad som
passade sig det var öppna fönster och öppna öron
mot naturens samspel, mot trastarna och
näktergalarna i parken, ja mot kråkornas enkla kraxande; vad som
passade sig det var de naturliga glädjeämnenas
melodier med de verkliga betydelsefulla sorgernas
ackompanjemang i basen; det passande var tillgivenhetens och
grannlagenhetens beslöjade altstämmor; det var enkla
eller djupa, skämtande ord om livets och dödens
mening; och till det moderna av Emanuelson gillade
kaffet efter maten som gjorde matsmältningen mera
tankfull, borde det vara ett musikprogram av djupt
sammanhang med vårt livs huvudämnen: Bach, Händel,
Haydn, Beethoven; och vi tro nästan att Emanuelson
skulle ha mycket glatt sig om han vid bordet eller till
kaffet fått höra även något citat ur Esaias, ur
Jeremias, ur Predikaren, ur Bergspredikan. Emanuelson
var i själva verket bibelsprängd, vilket han blivit i
något sammanhang med sitt djupa och kunniga
natursvärmeri.
Emanuelson hade ju ej tillfälle att säga knappt något
av vad vi här sagt. Men man kände honom sedan fem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
