Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Gräshoppor och vildhonung.
Konstsnickaren Kasparson var ungkarl, och år 1833,
då vi mest träffa honom, var han 40 år gammal.
Han var tidtals anlitad här och där i västra Skåne
på herrgårdarna för sakkunniga, pietetsfulla lagningar
och upprustningar av gamla möblemang och sådant,
ibland också för att göra nytt. Ty han hade i själva
verket konstruerat några i god mening nya möbeltyper,
och däribland två slags länstolar, en mindre och en
mycket stor, vilka enligt hans eget och några andras vetande
skulle leva ett evinnerligt liv, efter jordiska begrepp. De
voro i sina bekväma lutningsvinklar bättre och i sin
vackra kontur fullt jämbördiga med de bästa av dem
som gjorts av konstsnickeriets namnlösa stora mästare
under tidigare århundraden, och Kasparson spådde att
den större, som var förmer, skulle bli världens sista
länstol — ty, påstod han, det var slut en gång för alla
med konsthantverket och det blev ännu mera slut med
vart år som gick: den fabriksgjorda människans tid var
snart färdigsnickrad, och fabriksmänniskan skulle sitta
på fabriksstolar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
