Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
stora blommor av tunt porslin; men i gallerverket såg
han två mörka punkter av mera intresse, det var två
ögon som tycktes säga varken ett eller annat på något
känt ögonspråk, men som spände hans uppmärksamhet
ungefär som någon gång då han ute i skogen råkat få
se en fågel sitta kvar på en låg gren och se på honom,
vicka på huvudet åt ena och andra hållet, tveksamt hoppa
fram ett steg, men så om ett ögonblick lyfta och ge
sig av. Det sista var just vad Pelargoniifågeln tycktes
ämna göra, men hon ändrade sig, gick fram i
fönsteröppningen vid sidan om sitt träd och neg.
»Se Märta, är hon uppe så här dags då barna går och
lägger sig?» sade Wilhelm faderligt. Det var
principalens femtonåriga dotter.
Hon svarade som vanligt ingenting på en så föga
saklig fråga, men hon stod kvar och såg ut ungefär som
hon nyss blivit upptäckt och utställd i en avdelning för
fullvuxna.
Fullvuxen fullt ut var hon verkligen också, det råkade
Wilhelm se tydligt för första gången just nu, om det
nu var för den nya bomullsklänningen eller att hon gått
i blom först i kväll.
Det var en ganska vacker flicka med ett allvarsamt
men friskt och vaket utseende, mörklagd med tjockt
brunskiftande hår slätkammat över pannan och i
massiva flätor upptornat i nacken. Hon såg fundersam ut,
och det stack av på något sätt mot det påfallande
»karltycke», som i all stillsamhet präglade den unga flickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
