Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOI
ket storväxt »blandrasare» från Halland som ej var så
mycket på det klara med Coriolani lynnesegenheter, hade
tagit sig till att söka upp honom för att kräva
skadestånd för en karriol vilken Coriolanus för ett par år
sedan fått betalt för och som då stått inne på en gård
i Örebro men sedan på obekant sätt förkommit utan att
köparen fått tillbaka sina pengar. Verkliga förhållandet
var, att Nappe i förment god tro hade kört hem
karrio-len till en av Coriolani gårdar, och att familjen sedan
tyckte att det kunde inte vara så noga då det gällde en
Hallänning.
Nu vid det här tillfället på Wilhelms lilla gård, som
var skuggad av ett högt plank, hade emellertid Halläm
ningen lagt handen på knivskaftet för att ge orden mera
ton. Men det skulle han inte ha gjort, ty Coriolanus
drog ögonblickligen blankt, och det hade skett just då
Wilhelm kom utspringande.
Wilhelm var rapp i vändningarna och fick tag i den
långa brandhaken, som han, mitt emellan de oeniga
affärsmännen, rände fast i planket, varpå han kvickt och
opartiskt bände åt båda hållen för att hålla några alnars fri
plats mellan dem. Samtidigt gnällde han koleriskt åt
Hallänningen: ,
»Ut genom porten för fan i våld, din dumma luns,
gubben skär opp dej i ett lite blink!»
Hallänningen hade nog redan själv tänkt något åt
samma håll, ty vid detta råd smet han genast ut genom
porten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
