Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
son; men skämtet förädlades genast till intresse för det
nya ämnet och Borgmästarn frågade: »Ja det ja, ja det
ja? hur har du det med det där nu då, Larson?»
»Larson har lagt undan det där nu för länge sedan»,
insköt Åbergson, och nu har han nånting annat med sig
idag som vi ska prova uppe i skogen då vi kommer för
oss.»
»Nånting annat?» frågade Borgmästarn nästan
andlös, »vad kan det vara då?»
»Ja si det vet jag inte», ljög Åbergson ganska
trovärdigt. »Han vill sälja det åt mig, men jag har inte
fått se det än.»
»Det ska’ vara patent på’t», tillade Larson och rörde
försåtligt i tömmarna så att hästarna började gå; ty han
tyckte ej om att påminnas om de sex, sju år, han ägnat
åt perpetuum mobile.
Märta hjälpte upp det brådskande avskedet genom
vördsamma hälsningar till mamsell Hanson, och ekipaget
fortskred nu under almarnas och askarnas lövverk
utmed kyrkogårdsmuren och det gick obehindrat framåt
i trav några få minuter. Men de redan timade
händelserna gåvo sitt eko, i det att Larson vände på sig och
småpratade:
»Borgmästarn han är nu en gång som han är han,
och inte lär han bli brudgum i år heller.»
Märta anade någorlunda innebörden i det dunkla talet,
men hon var ej ohågad att få höra något närmare, och
hon såg frågande och uppmärksamt uppåt kuskbocken.
»Jo sir frun, ja det vet väl frun att det är så me’ Borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
