Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
lösas in tusentals jordbitar, och sedan skulle det byggas
några år, allra minst fem, för att järnvägen skulle hinna
den punkt, där den kunde börja köra sönder firman
Äbergsons rörelse.
Om han och hans fält jägarkår ville ha det så, så skulle
järnvägen inte komma till stånd på tjugu år.
Dörren från bodkammaren öppnades och Nicolaus
trädde in för det vanliga korta samtalet vid
stängningsdags.
Han stannade vid dörren, vilket betydde att det ej var
något särskilt han ville rapportera eller fråga om.
Åbergson satt eftertänksam ett par ögonblick, och såg
på honom.
»Hör du!» sade han lågmält och en smula motvilligt.
Nicolaus gick fram till bordet.
»Har du fått klart om Larson?»
»Ja det är nog alldeles som förut — jämnt dubbelt
mot vad han säger till om i boden. Det är nog ingen
ändring sedan löneförhöjningen.»
Löneförhöjningen, från 600 riksdaler jämte bostad och
vedbrand, till 750 med samma förmåner, hade utan
Larsons begäran tillslagits honom den 1 juli, efter
återkomsten från Långsjön. Meningen hade varit att med
penningar avlösa den tjuvnadsrätt i magasinen, som genom
fyrtioårshävd tycktes ingå i Fältprostens
avlöningsvillkor, sådana han tolkade dem.
Löneförhöjningens syfte hade meddelats Larson i
följande skifferspråk från principalen:
»Hör du Larson, nu ska du börja köpa hela årsbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
