Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
vackra bankkontot blivit en verklighet, och den
verkligheten var mest beroende av helt andra saker.
Hr Åbergson kände sig retad av whiskyn, som ej
smakade någonting, retad av cigarren som smakade beskt
och grovt, retad av att han — som hade arbetat för sex,
och det i tretti år — skulle nu likafullt ha kunnat vara
en fattiglapp utan ens så mycket som ett tack för besväret;
retad av att hans ärliga arbetsförtjänst och hans ärliga
medborgerliga anseende förhölls honom av ett yrke som
i alla fall måste finnas och som han trivdes i och som han
ej för närvarande kunde sluta med utan en mycket stor
förlust. Och därvid rann det honom i hågen Gustav
Vasas ord i den stora boken, då han på den för Rikets
framtid avgörande riksdagen i Västerås utropade:
»Våren därför betänkte att redligen lösa mig ut här
af Riket — betalandes mig hvad jag hafver kostat uppå
Riket af mitt eget, så vill jag lofva Eder draga min kos
och aldrig någonsin komma hit igen–-!»
Något svar på detta upprop kom ej från något håll,
men Hr Åbergson kände sig nu i alla fall fullt
beslutmässig och insåg att här borde beslutas någonting,
eftersom humöret under en längre tid ej alls varit som det
borde vara. Och hans uppretade tankar kastade sig då
över på ett annat område som dock ej heller var så nytt:
han hade kanske för friskt blod och blev därför häftigare
än andra förgiftad i humöret av sådant som whisky och
cigarrer. Han hade rökt som en bageriskorsten, sedan
ett år tillbaka då han flyttade fram middagstiden.
Han beslöt helt hastigt att på ett års tid lägga bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
