Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
har ju i alla fall hjälpt dig av med en del av det värsta
göra du hade ogjort i tjänsten.»
»Ja du har fan ta mig inte orätt i det, Erik», sade
Kommissarien skrattande, »di har nog varit åt mig från
Länsstyrelsen om den där Coriolanussaken mer än en
gång och inte vet jag men kanske det är du Erik som
har legat bakom?»
Erik log godmodigt och man skålade.
»Ja», fortsatte Kommissarien, »jag har tyckt att nå’n
utav di yngre i nedre socknarna kunde få sätta till
skinnet åt Coriolanus och pojkarna — eller allra helst
Alftalänsman!!»
Nytt skratt, ty Coriolanus hade stora inteckningar i
Alftalänsmans gård, och Coriolanus hade dessutom
bekostat det moderna plåttaket på Alfta sockenkyrka.
»Ja Wasen ska du ha då, Åbergson, såvitt det
kommer an på mej» lovade Kommissarien, »men det blir nog
inte bara för det där utan lika mycket för att du har
fått bresiljan att fastna i brännvinet!»
Åbergson höjde en stor och allvarligt förebrående
blick mot Kommissarien och mot Erik, som smålog
och Korv-Olaus, som hörbart fnissade.
»Anna!» sade Åbergson högtidligt.
Anna vände sig från spisen med ett militäriskt
uppmärksamt givakt i de godmodigt rundade, vackra
dragen.
»Kom hit, Anna», fortfor Åbergson och bräddade på
i Eriks glas. »Ta nu genast in det här och säg mej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
