Ax och halm. Berättelser / 5 (1887) Author: Amalia Fahlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den unge dekorationsmålaren tyckte det kunde
vara på tiden att få sitt eftermiddagskaffe,
slängde derför på sig hatten och gick snedt öfver
gatan upp i sin fars våning, der han nu var
inackorderad.

När han kom in i tamburen, hörde han ett
starkt pianospel, och vid salsdörren fick han vid
syster Evas sida syn på en främmande, förtjusande
fruntimmersnacke.

Han drog sig hastigt tillbaka till tamburspegeln,
borstade sitt mörka, kortklipta hår, kammade
mustascherna och närmade sig åter dörren med ett
skälmaktigt uttryck i det kantiga, trefliga ansigtet.

Han stannade på tröskeln och bugade sig
artigt för nacken derinne. Denna böjde sig litet
och vändes så, att han ett ögonblick fick se
fjärdedelen af en lika lofvande profil, från hvilken en
skär sky nu spred sig ut i de små öronen och
nedför den hvita halsen, som pryddes af en krans
med blondbruna små lockar.

»Kanske du vill vara så artig och aflägsna
dig,» sade syster Eva halft i takt med musiken,
då hennes medspelerska gjorde ett missgrepp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>