Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visste bättre än få samtala en stund med Fredrika
Bremer. Sådana exempel funnos många. Hade
någonsin han och Louise utbytt en blick, som
tydde på annat än en lugn, passionfri vänskap?
Visst icke. Han somnade godt vid fyra-tiden, på
det klara med sig sjelf, att hans vänskap för Louise
var en känsla, som icke hade det ringaste med
hans äktenskap att göra.
På morgonen beslöt han likväl att undvika
allt för långa samtal med sitt biträde, så att ingen
skulle få anledning till prat.
Åt sin hustru sade han allvarligt och
bestraffande, innan han gick:
»Du tillät dig i går en insinuation, lika
orättvis och olämplig mot mig som mot fröken Algxen.
Så länge jag inte sviker mina pligter, fordrar jag
tillbörlig aktning.»
Det var nu han som lemnade henne stum.
När Rolf setat en halftimme på kontoret, hade
han tre gånger återvändt från dörren, som han
närmat sig i afsigt att af ett tämligen ovigtigt
skäl gå in i fröken Algrens afdelning. Slutligen
hörde han hennes röst i förstugan och kände en
mycket oplatonisk hjertklappning. Men advokaten
för den platoniska känslan sade, att det var en
helt naturlig rörelse, härledd från den känsla af
obehag hans hustrus ogranlaga yttrande
framkallat. Den vise advokaten påtog sig derefter* en
mycket snusförnuftig min samt rådde herr Berg
att skynda ut i ytterrummet, så behöfde hon inte
söka honom ensam i kontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
