Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, men du arbetar i stort, med tanken fåst
på samhället och för att sprida upplysning, säg?»
»Visserligen, ja. Jag bringar kanske i dagen
en och annan sanning för folk, som läsa tidningar
och böcker. Men dessa sanningar äro antagligen
om femtio år en lögn. På detta sätt draga vi
ungefär lika strån till den stora stacken eller
samhället. »
»Nu förstår jag dig icke riktigt.»
»Nej visst, derför att vi leka kurra gömma
bakom ett stort ord. Vet du hvad, vi bry oss eg
om att filosofera. Vi knåpa hvar på sitt håll, och
när vi hvila, ha vi roligt tillsammans och låta
samhället sköta sig sjelft.»
Han klappade henne på handen, och hon gick,
derför att hon såg, att han ville vara i fred. Men
hon var inte tillfredsstäld. Hon hade egentligen
blifvit afvisad. Han, som forskade efter sanningen,
som sträfvade efter stora mål, som, när vännerna
voro der, framträdde i ett nytt väsen och talade
med dämpad eld och lågande allvar i stora frågor,
han ville inte ha något att göra med henne; det
var han, som drog den oåtkomliges maisk för
an-sigtet, lika väl som den glades.
Snart nog inträffade emellertid något, som
hämmade hennes tankelif i dess brodd och som
åter kastade henne in i stämningar — något, som
fylde henne med undran, oro och glädje...
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
