Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skorna. Att spela för gossarna på bykrogen, dansa
med flickorna, ber&tta vid glaset med gubbarna
— och gå sin väg, lemna sorlet bakom sig, stiga
upp för branterna och, likt Moses, tala med den
store anden på höjderna — det är lifvet, du!»
Nej, hon måste se denna menniska, som förde
hela det stora »der ute» med sig, som väckte åter
all hennes barndoms längtan och allt det rika
färgspel solen skapat för henne i morgonglansen!
Hon märkte ej, att vattenkannan föll ur hennes
hand, när hon trädde fram och lyfte upp gardinen.
Hvilket utseende! Hans gestalt var klumpig,
men rörelserna lifliga, nästan graciösa. Hufvudet
var stort, med starka drag, och den framskjutande
näsan tydde på halft judisk härkomst, medan håret
var rödblondt. Men detta ansigte afspeglade en
verld af känslor, och de kisande, färglösa ögonen
blefvo ibland stora och mörka.
Han hade vändt sig om vid ljudet af den
fallna kannan och stod å sin sida äfven och
stirrade på henne. •
Endast Klas syntes beherskad.
»En öfverraskning ändå, min" käre Assar,»
sade han skrattande. Ȁfven de stilla i landena
kunna förändra sina öden ibland. Här ser du
min hustru, och här, Gertrud, ser du min vän
Assar Brun, gemenligen kallad Ahasvérus eller den
vandrande juden.»
» Ahasvérus», sade hon förströdd.
»Ja, min fru.» — Assar tog ett steg mot
henne. »I dag tycks jag göra skäl för namnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
